stories from the city...

Ja, det verkar så. Nu är september över för den här gången.

Idag är den sista skälvande dagen (allegedly - jag tror att det blir ganska roligt imorgon också!) och jag är SÅ TRÖTT. Kom hem tjugo över ett inatt (från jobbet då) och tog tåget två minuter i sju imorse. Lite mör, ja.

Men det har ju varit så långsamt i starten i år att jag kan faktiskt omöjligt klaga, men jag är trött i alla fall! Så det så!

"Avslutningsfest" ikväll - jag har absolut ingen lust att gå men vi får väl se vad klockan blir och humöret kanske ändras under dagen. Förhoppningsvis gör det det! Inte för att jag inte är ganska på och peppad nu, men tröttheten förnekar sig icke.

Jag funderade på att ta 0628-tåget imorse, men när klockan ringde 0545 var det rätt tydligt att det inte var en möjlighet ;) jag gillar egentligen att vara uppe tidigt och går ofta upp med tuppen under vintern och våren men just nu... nej, inte en chans. Jag har även svårt att gå och lägga mig på vardagarna, det känns som om man liksom ska suga ut den sista lilla biten fritid som finns... men det är ju ganska kontraproduktivt i längden!

Jag sitter här och lurar lite om det här med tid och hur fort den går.

Skulle kolla när min pappas kusin fyller år, av ingen egentlig anledning mer än att jag blev nyfiken och upptäckte att hon är 72 år gammal. Det är rätt mycket. Hennes man är 74. Jesus. Jag tänker att de är i 50-årsåldern ungefär. I samma infall kollade jag upp sagda kusins lillasyrra, som jag brukade dela rum med på landet och ha så sjukt kul med - hon är 69. Va? Sist jag kollade kändes det som om hon var kanske fyrtio, max? Min farbror Hasse har just fyllt 72 vilket betyder att pappa blir 60 nästa år. Jag börjar känna mig lätt panikslagen, jag hinner inte med!

Pappas kusiner som är 72 och 69 har även en syster emellan (jag minns inte hennes giftasnamn så jag hittar henne inte på birthday.se men hon är som sagt emellan de tu) och de har fortfarande sin pappa i livet. 91 år and counting. Det känns ganska remarkabelt, och jag hoppas hoppas hoppas att jag har kvar min mamma och pappa när jag är 72. Det skulle i och för sig betyda att de måste bli över hundra år gamla bägga två, men here's to hoping! :-)

Fråga inte hur jag halkade in på den här videon...



Cringe City! Men kul är det.

Gensvaret på mitt inlägg igår om blast from the past var att i alla fall ett par av er var nyfikna på mitt gamla hår, så jag bjuder på detta...



Här är ett med lite ljusrött hår... jag minns hur de där jäkla bikerstövlarna brukade riva hål i varenda par strumpbyxor jag ägde!



Och här är vi körsbärsröda med extremt tjusig min (jag ser kanonfull ut! antar att jag inte var det men det var faktiskt sex år sedan)...! Förresten ser det ut som om jag har mustasch.



Lite ljusare igen.

Jag har inte så mycket att säga i mitt sängliggande tillstånd förutom att ni är bäst! Kram på er allihop!

Mitt ex Facebook:ade mig med 3000 foton på mig från 2002-2004. Jag har precis tittat igenom dem och gode gud, vilken blast from the past! Jag kan lägga upp några (om han går med på det, han är trots allt Känd Fotograf) i helgen kanske, vad sägs om midjelångt körsbärsrött hår?

Vi är inga yuppies med feta cigarrer, vi är yviga pojkar med stora gitarrer:



När han sjunger "och spilld mjölk överallt" trodde jag att han sjöng "filmjölk överallt", och när han sjunger "när allt stinker av gammalt groll men vi har" trodde jag att han sjöng "groggmaterial". Men det kan vi leva med.

Jag är så trött att det bultar i kinderna.

Jag skäms nästan, för att jag vet att det finns andra som jobbar MYCKET hårdare timmar än vad jag gör, men jag kan ändå inte frångå faktumet att jag är så TRÖTT.

Det börjar liksom klockan sex/halv sju - det första jag gör är att kolla jobbmailen och fixa det jag kan. Sedan är resan till jobbet som semester, på ett packat pendeltåg, tro det eller ej - då kan jag inte göra något jobbrelaterat. Och sedan är det jobbet. Kanske tio timmar på kontoret i snitt, vilket jag vet inte är alls lika illa som många andras dagar och därför skäms jag.

Sedan hem. Det första jag gör är att slå på jobbmailen och sedan sitter jag där och fixar tills jag inte kan hålla ögonen öppna längre.

Det är en blessing att jag KAN jobba lite hemifrån i år, men det är ändå så sjukt tröttsamt. Jag drömmer om jobbet, jag lever på jobbet, jag är så jävla trött på det att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Som tur är kan jag ta det med humor åtminstone. Vi skrattar mycket på kontoret och det är guld värt att ha det åtminstone. Det är aldrig någon som blir arg eller egentligen irriterad, utan vi tar det för vad det är och gör vårt bästa för att det ska gå åt rätt håll.

Ikväll kom jag hem i någorlunda tid, har pratat med mor och far vilket alltid får mig att känna mig lite mer avslappnad och grundad, och snart kommer Andy hem. Vi ses knappt utanför kontoret för tillfället vilket är lite halvstörigt - men det är ju så det är. Vi biter ihop och ser fram emot oktober.

I oktober kommer mamma. Och så firar vi Andys mammas 50-årsdag. Och så kan vi vara lite lediga. Förhoppningsvis. Det blir bra. Det ordnar sig.

Jag älskar Lily Allen och Alfie är min favorit av hennes låtar - kanske är denna video mest rolig om man även är ett Sims-fan, men jag tyckte att den var kul så håll tillgodo för all del :)

Är detta något man dricker i förebyggande syfte mot svininfluensan tro?

Jag gick in på Co-Op på vägen hem för att se om jag kunde hitta något intressant att äta till middag.

De har mince pies på special offer för tillfället.

Är det inte LITE tidigt att sälja julmat i september? Och ja, jag kollade, de är inte förra årets heller tack och lov.

Jag gick hem utan att handla något, om det inte var uppenbart. Det blev uppvärmd pepparbiff med smält brieost till middag.

Idag har varit en sådan där dag när man inte vet om man ska skratta eller gråta. Jag skrattade. Mestadels. Frågor som "ligger Tokyo i Japan?" gör att dagen blir lite lättare.

Charlie Schulman får mig faktiskt sugen på att skaffa barn. Vilket uttrycksfullt ansikte! Jag rekommenderar att läsa hela bloggen och titta på bilderna, fy farao vad söt hon är.

Eller, jag tror att det är tisdag? Va? Man tappar koncepterna när man jobbar varje dag inklusive helg...

Idag har varit en halvtaskig dag på de flesta fronter, även om den innehöll ett storbråk (på spanska) gällande ett fönster som var ganska underhållande. Patrick Swayze är död. Keith Floyd är död. Jag är mest ledsen över den senaste, men håller på att läsa Handling the Undead av John Ajvide Lindkvist för tillfället (mycket bra), så vem vet, de kanske dyker upp igen imorgon eller om ett par veckor?

Tack för snuskresponsen flickor, boken är till utlåning, ställ er i kö! Jag började på den ovanstående imorse för att slippa deala med snusket på tåget, det känns lite fel.

Annars läste jag på nätet i söndags eftermiddag om göteborgska och hittade en massa ord som jag trodde alla sa, men min kollega från Sala säger att så är inte fallet. Jag vet att vissa ord som tyken och bamba är typiskt göteborgska, men vad sägs om följande? Är det inte nästan vanlig svenska?

Abrovinsch
Bröta
Bösa på
Bördig (i bemärkelsen bussig)
Döna
Fippla / feppla
Gör (som prefix med hårt G)
Himla
Kirra
Läska (verb)
Måckligt
Parra (som i hög fart)
Tapp
Tetig
Tjottaheiti
Träd (istället för krukväxt)
Vase
Vesen
Åpen

Berätta nu, förstår ni vad orden betyder, ni icke-Göteborgare?

Min favoritdagstidning är The Independent, och där skriver Catherine Townsend en kolumn varje vecka om livet som singel, vilket innefattar allt från hemmakvällar med sin flatmate till kärlek och sex, men på en ganska grundad nivå. Så att säga.

Jag köpte hennes bok Sleeping Around: Secrets of a Sexual Adventuress för ett tag sedan och tänkte att den är väl ganska dämpad liksom hennes kolumner.



Icke! Den är SKITSNUSKIG! Jag plockade upp den på väg till tåget imorse och ångrade ganska bittert att jag satt och läste den, det är praktiskt taget porr på varje sida. Dålig är den inte, men kanske inte heller något man skulle välja att ha som tågläsning med tanke på att vem som helst kan läsa över axeln och tro att man är någon sorts nymfoman som inte kan vara utan sex ens på tåget till jobbet...

Igår kväll läste jag ut Jennifer Weiners Certain Girls, och den är så sjukt bra. Har ni läst Good in Bed och In Her Shoes? Båda är underbara romaner och detta är uppföljaren till Good in Bed. Läs läs läs!




Jag har beställt hennes andra som jag inte har läst också nu, Best Friends Forever och Goodnight Nobody, ser fram emot dem!

Denna lappen hittade vi på vår kära argentinska medarbeterskas skärm idag:



Jag tror aldrig att jag har träffat en människa som ger upphov till så mycket komedi utan att hon själv vet om det!

Jag måste erkänna att jag har lite svårt att förstå hur Fulham slog sig själva...

Jo, det blir jobb idag också i några timmar, men jag vaknade tidigt och har haft tid med att dricka kaffe och ta en sådan där härlig långdusch med Bowie i bakgrunden och nu luktar allting jordgubbe (TIGIs Dumb Blonde hårprodukter och Lushs Yummy Yummy Yummy-duschkräm) och jag har tid att chilla ett tag till. Andy sover ännu, han var ute med rugbyklubbem och svirade igår, jag vet inte ens när han kom hem, sov som en stock men det ligger en pizzakartong på matsalsbordet så jag kan ju gissa att det var före två i alla fall ;)

Hur har ni det i helgen? Vad hittar ni på?

Jag hinner bara inte med riktigt.

Förlåt - hur mår ni allesammans? Jag försöker följa bloggarna men ibland hinner jag inte med det heller.

Kram på er!

Gud vet vad, men det var precis vad jag behövde, stekt ägg med bacon till middag.

Jag ska gå till jobbet om en halvtimme ungefär, sitter här och äter gårdagens middagsrester till frukost (man blir lite konstig när man LCHF:ar) och läser bloggar.

Hittar detta underbara inlägg hos Ketchupmamman och skrattar nu så att jag måste sminka om mig innan jag går ut.

Jag vaknade tidigt, låg och läste i soffan en stund, gick och handlade och nu sitter jag och återhämtar mig efter att ha släpat en tung jättekasse uppför trapporna. Note to self: ta med två kassar om du ska handla massa tunga grejer!

Det är fylla-på-frysen-dags igen - jag hatar att slänga mat men gjorde mig ändå av med ett gäng matlådor som varken jag eller Andy kommer att äta, så nu finns det plats i frysen minsann. Det är ju som sagt svårt att hinna med det där vanliga livet under sommaren, och då är det kanonskönt att ha riktig, lagad mat i frysen när man inte hinner och orkar laga mat sent på kvällarna - eller för den delen som alternativ till takeaway på jobbet.

Jag fick tag på riktigt fina tomater, så jag tänkte göra en färsk tomatsås med basilika. En del av den blir till inbakt squash med mozzarella, en del kanske pasta till Andy. Därutöver blir det köttbullar, kanske en köttfärssås också, massvis med broccoli- och blomkålsmos och eventuellt något med kyckling. Ett trevligt projekt att sätta tänderna i, jag slappnar ju av som bäst i köket och det kan vara läge för det idag :-)

Har även fått besked om min semester i oktober, skönt! Det är inte stämplat och klart ännu, men chefen har sagt ja så det är härligt. Mamma kommer ju, jag kan knappt bärga mig, det ska bli så himla kul!

Hemma, lugn och ro och tystnad.

Skönt. Skönt som sjutton. Fast det bara var en fyradagarsvecka, och fast jag inte alls har jobbat så mycket som jag hade räknat med är jag riktigt trött. Det är delvis hormonellt och delvis känslomässigt (som har delvis med hormonerna att göra förstås), men nu är jag trött på en ganska bra vis ändå. Jag kommer att sova gott inatt, det är ett som är säkert.

September är en intressant månad, och jag kan inte utlova att det blir mycket intressant bloggande för det. Från och med nu räknar jag med tolvtimmarsdagar (minst) och inga hellediga helger (har haft en jäkla tur hittills men nu kommer det att hända grejer) - tänker inte ta någon bloggpaus, sådant tror jag inte på, men det kommer att lida akut brist på tid. Men jag glömmer er inte!

Socialt blir det likadant. Jag kan inte planera något för jag vet aldrig vad som kommer att hända. En dag kanske jag kan sluta klockan sex, en dag kanske det blir närmare två på natten. Så är det bara och så får det vara.

Jag saknar både bloggtiden och desto mer mina vänner - har tur att ha flera goda vänner, särskilt Frank och Andy naturligtvis, på jobbet med mig, men det är tråkigt att inte kunna planera att träffa folk då vad som helst kan hända.

Hursomhelst tänkte jag vara ledig imorgon (lördag) då jag inte har lämnat något ikväll, och jobba några timmar på söndag. Mitt team har varit fantastiska, en kille ska flytta så jag fattar att han inte kan, men alla andra har gjort sig fria att komma in några timmar på söndag om det behövs. Det kanske det inte gör - men det är härligt att veta att hjälp finns att få. Fyra personer gör mer på två timmar än en person gör på åtta, det kan jag garantera.

Andy ska jobba imorgon, och beroende på tid och annat siktar vi på kräftskivan på Harcourt Arms. Har naturligtvis inte kunnat handla några kräftor, men det löser sig :-) Det vore roligt att få se Stina och Jens, Matilda och äntligen få träffa Karins lillebrorsa Martin och Ems förstås!

Idag är den stora dagen som inträffar varje år när vi får lunch levererad till kontoret i utbyte för våra själar. Nej, raster.

Jag vet inte riktigt om jag kan lita på att jag får min sallad utan pasta, ris eller bröd, så jag har stekt en omelett med skinka och mozzarella att ta med mig till mellanmål eller lunch i värsta fall. Jag skrev en liten notis till matstället att vi är ett par stycken som inte äter kolhydrater i hopp om att han kan rekommendera något bra alternativ, vilket jag säkert tror att han kan, verkade vara en väldigt sympatisk man men han var extremt stressad när vi sågs igår.

Middagarna kommer väl att bli värre, men vad sjutton, jag får vara lite flexibel. Ta med mig eget när jag kan och annars äta det som går - fyllningen på pizza går ju bra, och man kan äta indiskt utan ris utan större problem.

Är på ganska gott fredagshumör idag, det är inte omöjligt att jag måste jobba i helgen men det känns inte så himla farligt faktiskt, jag kan åtminstone sova några extra timmar imorgon bitti vilket kommer att vara guld värt, jag har verkligen släpat mig ur sängen de senaste morgnarna. Idag har jag tid med omelettstekning, bloggning, kaffe, yoghurt och Radio 4 i alla fall. Helt acceptabelt :-)

Urdålig bloggare igen. Urdålig! Jag skäms! Men jag har inte hunnit, och har inte velat sitta vid datorn när det har varit tvunget, så enkelt är det.

Jag kan visa ett extremt dåligt kort på kvällens middag som kompensation?



Färdiga hamburgare (fast bra sådana) med pizzasallad och lite béarnaisesås. Gott var det och mättande med.

Hur har ni det? Berätta ALLT!

Jag har inte kunnat logga in på hela dagen - vet inte om det är mitt fel eller blogg.ses, men här har vi i alla fall dagens middag - korv Stroganoff!