...är inte en av mina favoritlåtar av Galenskaparna & After Shave, men det är lite så det känns nu. Jag går med andra ord och lägger mig med Lasse Anrell. Det är inte alla som får göra det minsann!

 

 

Vi hörs i augusti hörni! ;-)

 

Har egentligen haft väldigt lite kontakt med Stephen King. Jag ser ju sällan på film (fast tänker försöka ändra på det faktiskt), och det har bara inte blivit av att jag har läst något av honom. Som alla andra i min ålder såg jag förstås delar av mini-serien DET när den gick någon gång i mitten på nittiotalet, men annars har jag inte så mycket i bagaget. Minns att kusin E läste Lida någon gång i samma veva, men hon är tre år äldre än jag och det är viss skillnad på tolv och femton år vad gäller att läsa skräckromaner, så jag tror att jag blev snackad ur att försöka.

 

Hur som helst. Jag har uppenbarligen köpt Carrie på någon pocketraid i Väjern. Minns inte direkt att jag har köpt den, men jag plockar nästan alltid på mig ett tiotal pocketar när jag är där och ställer i hyllan här, så det är inte så konstigt. Det kan mycket väl vara något år sedan. Jag tänkte läsa den i förra veckan men tänkte att det kanske är dumt att läsa en massa skräck när jag ändå låg vaken på nätterna, men idag när vi skulle åka på road trip stoppade jag den i handväskan.

 

Jag visste egentligen inte alls vad den handlade om, förutom att alla väl har sett filmbilderna på Sissy Spacek med blod överallt... men jag hade väl ett litet hum om att det handlade om en tonårsflicka med övernaturliga krafter.

 

Och så är det. Carrie är sjutton år och skolans hackkyckling på grund av sin religiositet (och totalt GALNA mamma) och omoderna kläder. I början av boken befinner vi oss i duschrummet efter en gympalektion, när Carrie plötsligt får sin första mens. Fast hon är sjutton år gammal har hon ingen aning om vad det är som händer och blir fullständigt hysterisk. Det är nämligen ingen som har berättat om sådant för henne. Flickorna i klassen som mobbat henne genom hela skoltiden tar tillfället i akt, och börjar kasta tamponger och bindor på henne. Carrie har alltid trott att man använder mensskydd till att ta bort läppstift...

 

Hon får hjälp av sin gympalärarinna till slut, och det är i och med första menstruationen som Carrie märker att hon har speciella krafter. Hon är nämligen telekinetiker, och kan påverka föremål, flytta på dem och allt möjligt, enbart genom tanke- och viljestyrka. Det verkar som om hormonerna som släpps lös i hennes kropp i och med att hon "blivit kvinna" också släpper lös hennes otroliga förmåga.

 

Hennes mamma är övertygad om att mens är syndens straff, och att Carrie därför har syndat på något vis för att detta ska kunna hända henne. Hon tvingar henne att be vid altaret hon har byggt i huset... bland annat.

 

Så blir det dags för vårbal. Sue Snell, en av flickorna i klassen, skäms för att hon var med om mobbingen i omklädningsrummet, och ber sin snälle pojkvän Tommy att bjuda med sig Carrie. Men elaka Chris är fortfarande arg för att hon åkte dit för mobbingen och har helt andra planer...

 

Spännande från första sidan, även om man vet rätt tidigt vad som kommer att hända då berättelsen varvas med "artiklar" och utdrag ur böcker som skrivits om händelserna... men som sagt, det är spännande i alla fall. Dock önskar jag att jag hade läst den på engelska, för det var flera ord jag störde mig på där jag kunde gissa vad det egentligen stått. Boken - och översättningen - är från sjuttiotalet, och jag vet inte men jag tycker inte att "high school" ska översättas med "läroverk", faktiskt. Men det gör ingenting.

 

Sedan, ja, den är spännande, men jag vet inte om jag tyckte att den var så "skräckig" faktiskt. Det är mest blod blod blod och blod, och det berör mig inte så särskilt och absolut inte i skrift.

 

Nu häromdagen köpte jag Varsel också (The Shining), så den får komma på tur för jag tyckte att det var roligt att läsa Stephen King (eller Stefan King som en kille på ett forum kallade honom för ett tag sedan) och gör det gärna igen.

 

Pappa hittade en skogsbärscider i kylen i källaren som behövdes drickas upp före september. Bäst att ta lite ansvar tyckte vi och delade systerligt.

 

Föll för denna så fort jag såg den i Väjern i fredags... fanns ingen prislapp på så jag sa till mamma att får jag den för en tjuga så tar jag den. Gick och frågade tanten som jobbar extra under sommaren, och hon sa att ordinarie-tanten var upptagen och jag sa att det inte var någon brådska alls och att jag skulle titta igenom böckerna så kunde jag återkomma. Efter någon minut kom extratanten med en prislappspistol och sa "Nu sätter jag ett pris, så får det vara så!" - och knappade in just 20:-.

Med andra ord - såld!

 

Inte för att jag brukar blanda några cocktails hemma - det har nog faktiskt aldrig hänt - men den är kul som prydnad och jag gillar att den är i glas och recepten / graderingarna är ju bara för söta.

Som sagt så var vädret rätt tråkigt idag så vi tyckte att en utflykt var i sin ordning!

 

Först åt vi lunch på Färgelanda GK.

 

 

 

Mamma och pappa... poserar. Eller något. Oj, vad överexponerat det blev!

 

 

Det regnade i Dalsland också. Kan man säga.

 

 

Gissa hur glad jag blev när de hade en särskild LCHF-rätt på menyn? Det lustiga var att jag tänkte imorse att det säkert är ett sådant ställe som har ett GI- eller LCHF-alternativ. Fråga mig inte varför för jag har aldrig satt foten där i hela mitt liv! Det var jättegott dessutom, supermöra kycklingspett med stekta "spanska" grönsaker, sallad och béarnaisesås.

 

 

Typisk golfkrog. Mysigt!

 

 

Coffee is my friend.

 

 

 

Hopplöst att få ett ordentligt kort på självva akvedukten live, så jag tog ett på skylten. Hihi.

 

 

Inte heller taget idag.

 

 

Söta små byggnader med affärer, lite utställningar, ett brasserie och lite annat vid slussbassängen.

 

 

Akvedukt med flaggstänger.

 

 

Dalslands Kanalmuseum på andra sidan slussbassängen.

 

 

En gammal kraftstation som fortfarande är i bruk. Hade varit mycket charmigare utan den stora Vattenfall-skylten. Det syns inte riktigt, men det var helt knökat med tornsvalor över vattnet.

 

 

Vi träffade en älg. Mamma vänslades lite med honom.

 

En kul dag! Jag hann dessutom läsa en hel bok i bilen. Mer om det senare :-)

Halvdåligt väder så vi åker och kollar in viadukten i Håverud.

 

Åter i eftermiddag!

 

Lite tjurig för att jag har så ont, jag tycker att fyra dagars kur borde ha åtminstone skjutsat mig i rätt riktning, men tydligen inte. Fast det var en trevlig kväll om än lite seg. Lotta på Liseberg är kanske inte mitt favoritprogram direkt. Men OS-gymnastik tycker jag är roligt, och Owe Thörnqvist är också kul. Vilken krutgubbe på 83.

 

Så har jag gjort ett snabbt översättningsjobb åt en tjej på Buke - vilket var riktigt roligt - och ska kolla ett annat eventuellt jobb jag ska ta, men det kan vara för svårt för mig, jag vet inte. Hade det varit svenska -> engelska hade det nog gått bra, men åt andra hållet,  jag vet inte om jag kan formulera mig formellt nog på ett bra vis på svenska. Får titta imorgon när jag inte är lika trött. Detta skulle i så fall vara betalt arbete, och jag har ju faktiskt några dagar i nästa vecka att slå ihjäl innan jag börjar jobba igen.

 

För trött är jag nu och jag tänker retirera med en bok eller två. Det verkar - peppar peppar - som om jag faktiskt lärt mig hur man sover igen, hurra hurra! Hoppas bara att jag lyckas hitta en bra ställning ikväll så jag slipper vakna av att jag börjar smärtgråta. Hopp hopp.

 

Vi hörs imorgon!

Jag räknade med regn, men det slapp vi! Så det blev en skön middag på altanen även om det faktiskt blev lite kyligt framåt slutet.

 

 

Så gott! Marinerad fläskkarré, krossad kokt blomjål, rädisor, tomatsås, grillad lök, soltorkade tomater och lite béarnaisesås. Regatta Bay av den röda varianten i glasen. Myspys.

 

 

 

Spännande sommarhimmel :-)

Och lugnet är här. Stormen av seglare, menar jag. Det är redan mycket lugnare. Om än fortfarande rätt mycket båtar förstås, och det förblir säkert så i ett par dagar till.

 

 

Det blåste lite på promenaden så jag var otroligt snygg i håret (och ja, överallt förstås) när mamma envisades med att ta ett kort på mig. Jag ser inte klok ut - men jag bjuder på det...

 

 

Nu - grill!

Jag är kass på komma ihåg att läsa de engelska nättidningarna om jag inte får en länk på Facebook eller mejl eller så, men ramlade över denna otroligt söta krönikan av Dom Joly. Hade glömt hur mycket jag gillar honom.

 

Heja Oscar!

Efter två dagars regn är det nu ganska fint väder, om än inte varmt. Menjag tror att det kommer att bli regn idag igen, även om himlen är rätt oskyldigt blå för tillfället.

 

Vaknade tidigt för tredje dagen i rad och passade på att gå ner och ta medicinen direkt. Får nämligen inte äta i närheten av penicillintagartiden (jag vet, helt galet! Aldrig hört talas om det förut.) och det är rätt störigt om man vaknade och är hungrig men inte kan äta frukost på en timme.

 

Som vanligt trodde jag inte att jag skulle somna om men kröp ner i sängen ändå - går INTE upp ½ 7 på semestern av ren princip, läste en stund och nog somnade jag om. Till halv tio. Ungefär som de senaste dagarna. SÅ skönt! Jag har visst lärt mig att sova igen, det är ganska praktiskt nu när jag börjar jobba igen. Ja, det är förvisso tio lediga dagar kvar, men ändå, det är skönt.

 

Har spikat hemfärd till torsdag eftermiddag. Vi ska ta en repa om Göksäter på vägen, hihi. Jag brukar mest handla garn och sådant där och det behöver jag definitivt inget just nu, men det är alltid roligt att titta lite i alla fall. Är lite trött på "dekorationerna" i lägenheten och skulle gärna hitta lite nya fina saker att byta med. Finns ett par kökssaker som jag inte skulle säga nej till också, en äggskärare till exempel.

 

Vet inte vad dagen håller i sitt sköte, på sätt och vis vore det rätt skönt att inte göra något särskilt men det är förvisso roligt att hitta på saker också. Det finns dock inte så förtvivlat mycket att hitta på när man redan klippt loppisen, Dingle-outleten, Bohusläns Museum och Grebbestad. Havets Hus är svindyrt och säkert fullknökat en sådan här dag, och likaså Nordens Ark - fast det satsar vi på någon helg efter semestrar och annat för jag har inte varit där sedan jag var... max tio. Det vore kul att titta på lite tigrar och sånt. Och vargar. I like vargar.

 

Gårdagskvällen var distinkt stillsam, men angenäm...

 

 

Det blev ju bara mjölk till kålpuddingen så vi var ju tvungna att kompa upp med lördagens rosérester på kvällen ;-)

Förälskade mig i dessa och var tvungen att köpa med mig två från Köpmansboden i Grebbestad. Porslin, lagom stora att äta yoghurt eller kanske soppa i... så söta. De är i porslin och gick på 29:- styck. Vilket känns rätt överkomligt tycker jag :-)

 

Egentligen ska jag ju inte ha mer i köket än jag redan har men ibland måste man bara få förnya. Jag använder nästan aldrig mina blå skålar så de kanske kan få bo i underskåpet ett litet tag.

 

Måste komma ihåg att fota den häftiga cocktail-shakern också, den verkar aldrig vara på samma våning som kameran! :D

Jag fick ju antibiotika av doktorn i tisdags, och började ta dem i torsdags. All good.

 

Förutom att jag nu har tagit dem i fyra dagar och det hela har blivit värre.

 

Finns det något som heter anti-antibiotika? Eller bara biotika? För det här är ju inte så roligt.

 

Jaja. Om en stund blir det jordgubbar med grädde och rosé till Solsidan eller America's funniest home videos. På detta klagar jag inte.

 

Försöker snacka in mig hos mamma om att åka hem till Göteborg lite senare i veckan än redan på onsdag. Förhoppningsvis lyckas jag. Jag känner att jag gärna är här och tar det lugnt i några dagar till, inte bara två... vi får väl se. Blir det onsdag går det ju också bra.

 

Men. Vad gör jag om det inte blivit bättre efter trettio hästpiller liksom?

Mona länkade häromdagen - kanske igår - till en viktig blogg. En gathoras bekännelser.

 

Otroligt välskrivet om hur ett människoliv kan te sig. Hur många av oss tänker på att en ung tjej i Sverige kan bo i en kartong en hel vinter? Och det är bara ett exempel. Läs själv. 

 

Okej, jag hjälpte till lite grann i beslutet om att köpa detta underbart söta lilla trumsetet :-D

 

 

Mina föräldrar har blivit stora AC/DC-fans på senare år. Inte mig emot!

Ikväll blir det kålpudding till middag - jag drömde inatt att jag åt upp HELA formen alldeles själv, så sugen är jag. Ja, jag avskydde det när jag var liten, nu är det himmelskt gott.

 

Och vi köpte efterrätt i Grebbestad. Årets första för mig!

 

Var på mycket trevligt besök hos moster S och kusin E i förmiddags för att lämna presenter till lilla K och så hälsa på nye släktingen C förstås. Puh, det var många bokstäver! Och då var inte kusin M eller morbror R där - de åkte till Israel idag. Utan kalsonger, enligt lilla K.

 

Hem, snabblunch och så åkte vi till Grebbestad för att slå ihjäl lite tid. Vädret är nämligen inte superroligt för tillfället - och därför blev det inga foton därifrån heller. Men jag knäppte ett på Fjällbacka kyrka i farten för att se hur kameran fokuserar i rörelse.

 

 

Helt okej ändå tycker jag.

 

Hittade en liten affär som sålde typ allt, Köpmansboden tror jag att den hette, där jag och pappa hittade ett par guldkorn var. Foton to come efter maten!

 

Från muséet :-)

Jag skar mig i fingret som f-a-n när jag skar tomater till middagen så jag vet inte hur engagerade inlägg jag kommer med i afton. Tittar på Kommissarie Morse med pappa och tjurar lite för att penicillinet verkar verka baklänges, jag har skoskav och till råga på allt ett stort plåster på handen! Vad är DET för lördagskväll då? ;-)

Pappa och jag tog en tur till Bohusläns Museum i Uddevalla idag. Kul! Ska berätta mer om höjdpunkten sedan för just nu är jag mitt i tacolagning.

 

Men jag kan visa min mormorsmorsmorfar med en tonfisk som han var med och drog upp. Sander Larsson är den stilige herren i hög hatt.

 

 

Det var ren tur att det blev kryssande för mig idag, för jag hade glömt att det skulle börja en halvtimme tidigare pga OS och kom ner typ fem i halv. Men det gick ju bra ändå. Jag löste direkt i tidningen och antecknade slarvligt i marginalerna, så jag kommer att misslyckas totalt med ordningen skulle jag tro... men strunt samma. Hey ho let's go.

 

V1 var förstås MENDELSSOHNs Bröllopsmarsch. V5 blev lite lustig, jag såg de tre bokstäverna och var övertygad om att det var Vem tänder stjärnorna och kladdade genast in EVA, men det var visst Se på migmed JAN Johansen. Gammal AP-låt, om du frågar mig. L4 var en holländsk version av och med Mäster Cee himself av Somliga går i trasiga SKOR.

 

V12 och V6 var ju en trevlig överraskning, Nobody knows you when you're down and out med ERIC CLAPTON. Trevligt att Eric för en gångs skull INTE var Saade, kände jag spontant. V9 vet jag inte vad det var, men första ordet i titeln var uppenbarligen NU. L10 / V11 var en instrumentalversion av Magnus UGGLAs Jag mår ILLA.

 

V14 och L7 var ur Solstollarna, som skrevs av PER Ström och OLA Dunsö. Lustigt nog bläddrade jag igenom en av deras böcker häromdagen. Så roligt. På V8 och L15 sjöng LISA NILSSON något ihop med Svante Thuresson. V16 var en instrumentell version av She, som ju översätts till HON på svenska.

 

L1 och L3 var en sång sjungen av MARLENE DIETRICH, vilket jag aldrig hade gissat utan stödbokstäver! Visste inte att hon sjöng alls. Och på V13 dansar ROSA på bal med Fritiof Andersson.

 

Var det alles? :-)

 

Rasmus, Pontus och Toker är definitivt - har jag förstått - inte en av Astrid Lindgrens mest kända böcker. Hon skrev filmmanuset 1956, och så kom boken ut först året därpå.

 

Notera att Rasmus i boken inte har något med Rasmus på Luffen eller Kalle Blomkvist och Rasmus. Astrid förklarar detta med att det är ju ett av våra vanligaste pojknamn. På femtiotalet? ;-)

 

Anyway, jag läste denna som barn och fick den i en kasse med Astrid-böcker i julklapp för några år sedan och nu läste jag om den. Och drömde mardrömmar inatt, haha! :D

 

Grejen är... detta är en sjukt rolig och söt bok, men den har en rätt spännande historia invävd också. Även om jag skrattar högt när Rasmus och Pontus "svärmar" på gatan för att reta Rasmus storasyster och hennes pojkvän Joakim, så sitter man faktiskt lite på nålar under vissa segment också. Fast den är absolut inte för hemsk för en elva-tolvåring att läsa, det tycker jag inte. Det är bara jag som inte bör läsa halva nätterna!

 

Så, kommer du över den för en femma på loppis så köp och läs den, absolut. Du ångrar dig inte och du får garanterat flera goda skratt!

 

(Jag läste en annan bok från 1957 i samma veva, men den kommer att komma i ett gruppinlägg för jag kan inte med att skriva separata inlägg om alla korta böcker som dyker upp där.)

 

Rädisor med salt på kan vara det godaste som finns. Särskilt på sommaren. Tomatklyftor med salt är visserligen inte heller helt fel.

Smaskens! Och två knippor svenska för 15:- på Coop för tillfället är det också :-)

 

Grillmästaren i hatt och Fender-t-shirt. Väldigt matchande altogether, synd att han har foppatofflor... (rest assured att de inte lämnar tomten!)

 

 

En något bättre bild på skorna, men min vrist ser fortfarande extremt bred ut och som om den var spjälkad av bordsbenet. Hur GÖR man? Jag får ta ett kort imorgon utan fot i. Men ni får mammas fot gratis, varsågoda.

 

 

Sizzling kycklingspett on the kolgrill.

 

 

Jag gjorde en god färsk tomatsås, högst upp i bild. Kycklingen marinerades i olja, soja, citron och vitlök och träddes på spett med paprika. Det blev lite över, så den agerade tillbehör tillsammans med chilibéarnaise (Lallerstedt - jättegod!), sallad och saltade rädisor.

Så. Jag gav mig alltså ut i ett par timmar igår med kameran, en hundralapp och nyckeln i högsta hugg. Hoho. Jag tog miljoner kort så jag ska inte lägga upp alla, men ett gäng i alla fall... :-)

 

 

Vy inåt samhället från "privata bryggan" strax innan Norra kajen.

 

 

The famous Bella Gästis. Tydligen dyrare än bra nuförtiden, men det var sjukt spännande att gå dit när vi var små. De hade Rosa Pantern-biff och Baloo-glass, men jag har inget minne av annat än pizza därifrån. Jo, en sjukt tjusig skaldjurssallad Moster S åt där en gång. Den såg löjligt god ut.

 

 

Världens absolut fulaste skulptur. En tjock naken tant med ojämna tuttar som sitter och illfryser. De byter ut statyerna någon gång om året, men denna helvetes staty har stått där i säkert tjugo år. Hemsk är den!
Men vattnet blev väldigt vackert.

 

 

Underbara blå, blå färger! Jag älskar min kamera :-)

 

 

Stenbryggan på avstånd. På Wikipedia står det att Stenbryggan även kallas Kärringdoppet eller Kärringbadet (varierar). Jag kan säga att under trettio år i Hunnebostrand har jag aldrig hört detta förut...

 

 

 

Nordre Hoge Berg med gamla stenbrottet. Se hur slät klippan är. Förmodligen gatsten i Haga :-)

 

 

Nya hopptornet! Snyggt tycker jag.

 

 

 

Let's say Hästedalen var rätt poppis.

 

 

Om jag nu inte kan ha en riktig säl hemma så funderar jag på att skaffa mig en liten sådan här kanske? Lite svår att ha med sig på bussen bara. (Det är en sådan där vägsugga men häromkring är de knubbsälar :love:)

 

 

Sitter utanför Bildarkivet och tar kort på Bella från andra hållet.

 

 

Stenhuggarmonumentet på Mellankajen uppfördes 1989, och sedan dess har jag och kusin F klappat makrillen varje gång vi passerat. Det är lag på det.

 

 

Bron till S:t Görans ö, med en miljon master i småbåtshamnen i bakgrunden.

 

 

Idyll! Sjöbodar på Jönserö.

 

 

Lahälla Skans. Skyddsrum i berget under andra världskriget.

 

 

Sitter på bryggan där mamma och pappa har båten och tar kort inåt samhället.

 

 

Mast-plocke-pinn!

 

Jag och mamma åkte till loppisen i Väjern i förmiddags. Jag köpte en massa böcker, surprise surprise, och så hittade jag en häftig gammal cocktail shaker i glas. Bild kommer senare.

 

Tog en tur till outleten i Dingle också men de har nästan bara herrkläder och lite underliga sport- och golfgrejer. Men det är ju alltid roligt att åka på utflykt :-)

 

Sedan såg vi att det var rea i skoaffären. Egentligen är jag allergisk mot den affären (varm och trång) men med tanke på att jag köpt mina tre senaste par skor där så den ju uppenbarligen en viss tjusning...

 

Jorå. Om vi säger så att jag fick springa hem och hämta plånboken efter tre-fyra minuter ;-)

 

 

(Kortet är taget uppifrån stående - jag har inte så groteskt tjocka vrister, jag vinklar foten, haha!)

 

Så sköna, lätta och söta. Dessutom med vettig gummisula så att det är skönt att gå längre sträckor och det gjorde ingenting direkt att de var på 50%-hyllan och jag därmed fick dem för 150:-. Bargain!

Jag försvann ju igår. Gick på långpromenad i ett par timmar och tog massor av foton som jag förstås ville dela med mig av. Men det gick inte, nähä. Då skrev jag ett kortare inlägg om dagen - som inte gick att publicera för blogg.se "hade en ko i serverrummet" - deras ord, inte mina.

 

Och nu skrev jag något kort om den saken - blir tagen till inloggningsskärmen och inlägget är puts väck.

 

Jag blir jefvligt irriterad på sånt här, sjukt dåligt.

 

ETA: Nu kom visst gårdagskvällens inlägg upp. Jag går galen, som engelska faster Susan brukade säga.

Här blev det tyst idag, efter de senaste dagarnas inläggbombning!

 

Jag satt ute i solen med korsord och en massa tonic i ett par timmar efter frunchen, och sedan fick jag ett ryck och klädde mig lite lagom fin och gick ut på promenad. Och blev ute i nästan två timmar för det var så härligt att promenera i solen och ta en massa kort.

 

Naturligtvis tänkte jag ge er en bildexplosion. Spännande va?! Jag började men upptäckte att det tar runt tio minuter per bild att ladda upp, så jag får försöka igen om en stund eller imorgon.

 

Men jag kan visa Vadbocken i alla fall. Man torkade fisk på den förr, men den är inte längre i bruk så kommunen sålde andelar av den till något trevligt ändamål någon gång på åttiotalet. Vi äger 250, eller något åt det hållet. Jag ska visa ägarbeviset imorgon för nu hittar jag det inte ;-)

 

 

Zoomen på kameran är riktigt bra - här sitter jag på Norra kajen en bra bit ifrån Fiskholmen där Vadbocken står!

 

Ikväll blev det rester av gårdagens soppa, nyfångad krabba, halloumi och en massa grönsaker. Bland annat helt fantastiskt goda rädisor... som jag också kan visa bild på senare. Tihi :D 

Blev ju satt på en häst-antibiotikakur som jag börjar idag. Får inte äta en timme före eller två timmar efter jag tar tabletten, superpraktiskt, verkligen. Särskilt som jag tar hästpillren tre gånger om dagen...

 

Hur som helst så resulterade detta i att jag gjorde en lite rejälare frukost och eftersom klockan redan är elva nu kan vi kalla det brunch. Eller frunch, det är roligare.

 

 

Krämig äggröra med ost i, lite räkor och en bamsetomat med mycket salt på. Gott!

 

Nu går jag ut i solen med Rebuskrysset i väntan på att håret ska torka. Sedan blir det nog en promenad på kajen för att kolla in Ellida.

 

 

Gillar sista bilden skarpt. Det var inte ens med mening att det skulle bli sådär!

 

Fastnade i ett avsnitt av Keeping up appearances som jag inte sett förut, så mina goda föresatser blev lite förskjutna.

 

Nu lägger jag mig på riktigt med flickboken Susanne på sommarnöje från 1957. Puss och kram och ses imorgon.

Extremt lugn kväll. Gode gud. Jag och mamma tittade på Våra pinsamma kroppar, vilket i och för sig alltid är underhållande. Annars, mer korsord, en massa avslagen tonic (nej, jag är inte riktigt klok, frågor på det? ;-)) och så satt vi ute en stund när det började svalna. Det var helt vansinnigt varmt när solen låg på i vardagsrummet.

 

I know, I know, intresseflagg. Men det kliar i fingrarna på mig, jag vill skriva och ta kort hela tiden!

 

Men det är väl egentligen inget negativt. Jag tvingar ju ingen att läsa...

 

Hade funderingar på att åka hem och se till stället på söndag och sedan tillbaka hit på måndag men nu vet jag inte, kanske stannar till nästa onsdag eller så istället och får skjuts hem. Jag ve tinte riktigt vad jag tror att jag ska hitta för spännande hemma... ;-)

 

Nu ska jag krypa ihop i soffan med lite mer korsord (fatta smart jag kommer att vara efter denna tiden!) och lyssna på damernas OS-landskamp i fotboll med far min.

 

(Lär mig fortfarande hur jag ska hantera kameran så ursäkta att skärpan inte är så bra!)

 

Så. Jag kallar detta Fransk fisksoppa just för att det var det receptet jag kom över förut som sagt. Så det får väl vara franskt då.

 

Så här gjorde jag.

 

Strimlade typ en halv purjolök, bara det vita med andra ord, en halv fänkål, skivade två vitlöksklyftor (färska, men vanlig fungerar väl säkert minst lika bra) och tärnade upp tre tomater rätt fint. Fräste detta i smör med ett kuvert saffran (½ gram), och när det mjuknat något och tomaterna börjat vätska sig så hällde jag på ett par matskedar skaldjursfond och lite lagom med vatten, och lät hela alltet gosa sig på låg värme under lock i några minuter.

 

Smakade av och hade sedan i en stor burk crème fraiche (fullfet, förstås), och lite mer vatten och fond för det blev rätt tjockt. Därefter ner med ett block sej skuret i bitar (lät det tina nästan helt och hållet men det gör inte så mycket om det är lite halvfryst, och går lika bra med pollock eller torsk eller vad som helst). Koka direkt i soppan i kanske... jag vet inte, fem-sju minuter?

 

Sedan i med ett par matskedar räkor och ett par matskedar kräftstjärtar, och servera med bröd för den som vill! Aioli hade nog varit gott till också om jag hade haft energi till att fixa någon :-)

 

Smaklig måltid!

Det enda halvjobbiga jag har gjort idag är att gå till apoteket samt gå och handla. Annars har jag suttit i trädgården och löst korsord, matat fåglar och ätit en väldigt lång lunch. Samt fotograferat lite blommor och annat i omgivningarna.

 

 

 

Detta är en chokladblomma! Den luktar verkligen mörk choklad...

 

 

Barfota utan strumpor och skor! Så härligt.

 

 

Oreganon har växt sig ganska... frodig.

 

 

 

 

Grus. Hihi.

 

 

Morfars gamla garnboj hänger i vad som tidigare var en kastanj. 

 

Älskar stenbänken.

 

 

 

Fågelbad gjutet efter ett rabarberblad.

 

 

Kvalitetstid med ett korsord. Fungerar alltid.

 

 

Egentligen är jag livrädd för trollsländor men denna är snäll. Den flaxar med vingarna när det blåser.

 

 

Gråsparvsungen var så söt att jag anordnade gråsparvsbamba.

 

 

Det kom rätt många, kanske fyrtio eller så. Detta är kanske hälften. Det är så svårt att ta kort på dem och kasta bröd samtidigt...

 

 

Fler ongar. Jag fick jaga bort en elak skata som ville snå gråtjackarnas mat. Glöm det, mobbskata!

 

 

Mamma och pappa kom hem från sjön med två krabbor :-) De hade väl hoppats på betydligt fler, men en av dom är hona och med lite tur ganska fullmatad, så vi får nog en god lunch imorgon tillsammans med resterna av kvällens soppa. More about that later... 

 

 

Kylskåpsfynd. Salami, ost, en bit överbliven chorizo, oliver, babyspenat, tomat.

 

 

Svagdricka och korsord. Naturellement.

 

 

Illstarkt kaffe. Med vispgrädde.

 

 

Nöjd tjej.

Det är strålande väder idag, men jag hade verkligen ingen lust att följa med ut på sjön så jag slapp. Lovade att laga middag, så på väg från Apoteket gick jag via Konsum och handlade gott till en fisksoppa med saffran och fänkål. Helt improviserade ingredienser.

 

Så kom jag hem och tänkte googla hur man bär sig åt med en fänkål för det har jag nämligen glömt, och upptäcker att jag praktiskt taget exakt köpt ingredienserna till Fransk fisksoppa. Haha. Jag köpte purjo istället för gul lök, och jag köpte ingen citron fast jag tänkte göra det (får göra det sedan, jag ska ändå gå och köpa något trevligt bröd till mamma och pappa att ha till) och det blir räkor och / eller kräftstjärtar istället för musslor, men annars är det väldigt likt. Vi får väl se hur det blir, det ska bli roligt i alla fall. Glömde vitlök också för det trodde jag att vi hade, det står visserligen inte med i receptet men jag tror att det blir gott. Om jag ändå ska gå dit menar jag...

 

Har tagit ett långt fotbad på altanen och löst ett korsord, och nu gick jag in en sväng för jag har fotkräm och strumpor på och det finns inte en chans att jag sitter ute i strumpor i juli... huset som stod framför detta är borta, så hela gatan ser rakt in på vår altan. Förmodligen tittar ingen men jag känner mig lite som om jag sitter på en scen.

 

Synd att batterilivet på denna maskinen bara är typ en kvart numera, annars hade jag ju kunnat uteblogga ;-)

 

För övrigt - favoritdagen på månaden - alla räkningar är betalda. Ja, utom autogirona då, GP och LOVEFiLM och facket, men det sköter ju sig själv. Bredband och mobil är kontantkort och det är inte CSN-månad. Däremot betalade jag nästa månads el när jag ändå var i farten. Juli-september blir nämligen knapra månader, så jag tänkte att jag betalar den nu när jag inte märker det så finns den inte sedan. Hihi.

 

Nä, nu får jag gå och handla igen innan seglarfolket vaknar! På återhörande!

Jag fastnade i någon sorts Maeve Binchy-universum när jag var förkyld. Orkade inte titta på någon datorskärm och det var så skönt att ligga och läsa, dåsa bort en stund och sedan läsa en stund till. Maeve Binchy är perfekt för det, för jag har a) läst alla hennes böcker flera gånger och b) det är sådär allmänt trevligt att läsa MB.

 

Så jag lyckades plöja Light a penny candle, The Glass Lake, Scarlet Feather och Quentins. Det låter vansinnigt för bara några dagar, jag inser det, men dels läser jag fort och dels hade jag som sagt läst alla fyra minst tre gånger var, kanske fler.

 

Så jag skriver ett halvkoncist inlägg om alla fyra ihop istället för att dela upp och leta bilder och grejer. Alla okej med detta? Bra.

 

Light a penny candle handlar om två unga flickor i andra världskrigets England. Lilla tysta Elizabeth i London som bor ensam med sin mamma och pappa som knappt verkar tala med varann. Och Aisling på Irland i en stor familj i en liten by, där folk inte gör annat än pratar. Flickornas mammor, Violet och Eileen, gick på internatskola ihop många år tidigare, och när Blitzen kommer till London och barnen måste evakueras skickas Elizabeth till Irland. Det finns ingen annanstans att ta vägen. Och under de tjugo år eller så som vi får följa familjerna händer... en hel del. Minst sagt. Underbar debut!

 

The Glass Lake är en av mina favoriter. Ännu en liten by på Irland, som ligger vid Lough Glass, som alla kallar The Glass Lake även om det betyder något annat på gaeliska. Kit McMahon bor med sina föräldrar och sin lillebror Emmet ovanför apoteket, som hennes pappa sköter. Hennes mamma Helen gör mest ingenting, promenerar vid sjön och verkar fundera mycket... en dag upptäcker man McMahons båt upp och ner på sjön, och Helen spårlöst försvunnen. Naturligtvis börjar man söka efter henne i sjön...

 

Scarlet Feather var min första kontakt med Binchy. Den utspelar sig i modern tid (kom ut 2001 vill jag minnas) och är därmed helt kontemporär. Cathy Scarlet och Tom Feather har en alldeles ny cateringfirma. Boken är indelad i tretton kapitel, ett för varje månad under ett år samt en kort prolog där Cathy har ansvaret för att laga nyårsmiddag åt sin vansinnigt snobbiga svärmor Hannah. Cathys mamma var städerska hos Hannah innan Cathy begick den stora synden att gifta sig med sonen i Det Stora Huset och det har hon aldrig blivit förlåten. Scarlet Feather kan vara den roligaste av alla Binchys böcker som jag har läst. Det finns ett par underbara små tvillingar, Simon and Maud, som är hysteriskt kul, och Cathys pappa Muttie är inte helt fel han heller. Plus att jag tror att jag är lite kär i Tom då och då.

 

Quentins är ett sådant där härligt mish-mash. Ella Brady ska tillsammans med sina vänner Nick och Sandy göra en dokumentärfilm om restaurangen Quentins (som vi kommer över i alla böcker som utspelar sig i Dublin), och även om det finns en röd tråd som är riktigt spännande, så får vi hänga med och träffa gamla vänner. Vad hände med Nora och Aidan från Evening Class, till exempel? Och hur gick det för Scarlet Feather, och Ria och Colm i Tara Road? Och vem är egentligen Quentin? Och Blouse Brennan? Och hur träffades radarparet Brenda och Patrick? Härliga historier med som sagt en rätt spännande bakomliggande historia.

 

Så, detta blev lite halvbra men jag var tvungen att få ihop något för annars blir jag så irriterad på mig själv för att jag inte håller någon koll när jag nu har bestämt mig för att göra det. Så! Och alla rekommenderas å det varmaste. Binchy är en fantastisk historieberätterska. Måste leta upp Circle of friends när jag kommer tillbaks till Göteborg också. Men jag har i ärlighetens namn inte en aning om när det blir. Skönt!

 

Vacker skymningshimmel är svår att fånga på bild...

 

 

Måsarna vaktar som vanligt från kyrktornet.

 

 

Bonus - porslinsmusslor från TV-rumsfönstret. Testar blixten... :-)

 

 

Pappa åkte och plockade kantareller förut... de blev ett underbart tillbehör till stekt pepparbiff, färsk spenat, halloumi, aioli, chilibearnaise och inlagda soltorkade tomater. Med ett glas Cabernet blev det en riktig gourmetmåltid. På en vanlig tisdag. Men jag är helt övertygad om att det är lördag, så det får väl vara.

 

Till lunch blev det hemfångad krabba och hemfångad- och rökt makrill... snacka om bortskämd idag. Men det har varit en sjukt jobbig dag med doktorn och halvpanik på Konsum. Men till slut så rundade vi av dagen med en lagom lång snabb promenad och ett glas rosé i trädgården och då kunde jag äntligen slappna av och nu känns allting rätt okej. Hoppas bara att jag får sova inatt :-)

 

Oj, vad mycket roligare det är att blogga med foton. Ni får stå ut med att jag bildspammar lite tills jag har vant mig igen!

Vi har förutom leksaksbilarna en massa andra gamla leksaker här, ett helt glasskåp fullt av pappas gamla saker.

 

I vardagsrummet står denna:

 

 

Jag tycker att den är så fin. Strålande prydnad :-)

 

Lekte med zoomen. Voulez-vous banan?

 

Jag överlevde naturligtvis doktorn. Hallå eller. Det jobbigaste var tre skrikiga jävelungar i väntrummet och att det var tretusen grader varmt... doktorn var väl snäll, penicillinkur i tio dagar, okejrå.

 

Spontant känner jag att det finns tillräckligt med leksaksbilar i "mitt rum". Särskilt som pappa har flera i deras sovrum, flera på nedervåningen och hyllplan i Backatorp. Inte för att han leker med dem - de flesta är antika förstås - men det är lite lustigt.

 

Bokhyllan är en strålande samling av loppis- och auktionsböcker. Nja, några nya också, jag misstänker att det mesta i historieväg, biografin över Clapton och ett par Jan Guillou-exemplar är nyköp. Jag har dessutom släpat hit lite gamla böcker från Backatorp som jag har tänkt läsa... någon gång. Som Mor gifter sig och lite annat pretentiöst.

 

 

 

Leker med kameran. Inte för att jag brukar använda något annat än autoinställningarna, men ändå.

 

Orkidén fick mamma av sina arbetskamrater när hon fyllde 60. Hon blev extra glad då det stod Grattis på 50-årsdagen på kortet... ;-)

Idag bär det av till farbror doktorn med mina bölder.

 

Alla vet väl hur mycket jag älskar att gå till doktorn.

 

Inte.

 

Så sova var lögn (nej, jag sov visst i intervaller) och nu är jag kallsvettig med stickniingar i armarna och halvskakig på hand.

 

Jobbigt!!

 

Men om tre timmar är jag där och om tre timmar och tio minuter är det förmodligen över.

 

Och då blir det hemfiskad krabba och hemrökt makrill minsann :-) Man får se fram emot det man kan...

 

Väldigt lite action igår kväll, vi åt tidig middag (köttfärssås, mmm!) och sedan blev det väl mest häng framför TV:n och tidigt i sämg med lite varierande böcker. Jag läser i alla fall väldigt mycket på nätterna när jag är här ;) Mamma gav mig Den röda damcykeln av Mats Ahlstedt att läsa och jag har börjat men kom inte så långt. Liten text och tunna sidor = hopplöst för mig att koncentrera mig. Men jag får försöka igen när jag är mindre slutkörd.

 

För jag är så trött, så trött. Förkylningen tog väl ur mig en del must, och de senaste nätterna har varit helt hopplösa (för varmt under täcket och för kallt utanför, i-landsproblem much?) så jag känner verkligen i hela kroppen hur trött jag är. Och ändå kan jag inte sova. Jag undrar om jag kan lura doktor Tord att skriva ut en liten insomningstablett åt mig när vi ändå är igång, för förmodligen kommer han väl att ge mig antibiotika. Oj så kul. Eller inte nej.

 

Förresten har jag, sist av alla i hela världen, börjat läsa Lovligt byte, första Stephanie Plum-boken. Ett loppisfynd för 2:-. Jag minns att en bekant på gymnasiet älskade dem, och tyckte att de var sjukt roliga, men just nu är jag mest förvirrad, det är alldeles för mycket folk med italienska namn och det känns som om hälften av dom varit med i Seinfeld.

 

På tal om Seinfeld förresten. Tre män och en liten tjej var på TV sist jag var här och vi slötittade en liten stund en regnig eftermiddag. Ted Danson var helt galet lik Jerry Seinfeld i vissa vinklar. Det har jag aldrig tänkt på förut kan jag säga. Men han är mycket mindre i filmen än t.ex i Skål, för där är han ju faktiskt lite halvbiffig.

 

Gud. Märks det att jag försöker tänka på annat än läkare och... läkare? Om det bara vore över... det är åtminstone kasst väder så det känns inte lika jobbigt att vara hemma under förmiddagen. Har tvättat lite, läst tidningen och druckit kaffe. Skrivit lite mejl och gjort lite bankärenden. Och klockan är bara strax efter tio... dagarna är definitivt längre här än i Göteborg!

Jag och pappa åkte till Hunnebo i eftermiddags, vi var väl framme strax före 15-tiden någonting.

 

Mamma var helt besatt av att jag skulle gå och kolla om hon hade råkat lägga pappas sov-t-shirt i min säng. Vilket jag väl struntade ganska kapitalt i, herregud, det är väl bara att flytta den? Men nehej, jag skulle bestämt gå och kolla genast.

 

Och inte låg det någon sovtröja där inte utan en alldeles splittrans ny kamera! <3

 

Jag har önskat mig en i trettioårspresent och pappa sa häromhelgen att jag kanske ville ha den i förtid så att jag kunde ha den under sommaren, men jag hade inte en tanke på att det kunde vara så det var!

 

Mamma var dessutom underlig i förmiddags och bad mig ta med min trasiga kamera hit så att "pappa kunde titta på den". Yeah right. Nu fattar jag ju att det bara var för att jag skulle ha ett fodral :-)

 

 

Det blir jättefina bilder, jag ska ta på något lite roligare lite senare :-)

 

Orkade inte koncentrera mig i förmiddags så det blev ännu ett eftermiddagskryss. Men det gör ju inte så förtvivlat mycket ändå :-)

 

Start på L1. Jag har inte hört sången Svensk sommar, extra alltförut, men det tog inte så lång tid att förstå att det handlade om MARKOOLIO. Jag gillar honom faktiskt, han är riktigt skön. V11 / L3 är en gammal favorit, här framförd av Fred Astaire, Let's face the music and dance som är skriven av geniet IRVING BERLIN. L9 har vi hört ganska nyligen, DAG efter dag med Chips från Melodifestivalen herrens år 1982.

 

När Eldeman började prata om en musikduo där den kvinnliga parten sjöng det mesta men musiken skrevs ihop trodde jag att det skulle bli Roxette, men blev positivt överraskad när det handlade om Eurythmics, för dem gillar jag skarpt. DAVE Stewart, som ju är den manlige delen av duon, har dessutom producerat en hel massa Alisha's Attic-låtar. L10 fick jag knåpa med lite, jag visste att det var Ture Nerman men det tog ett bra tag innan jag kom på att det handlade om Den vackraste VISAN om kärleken. Mycket vacker melodi.

 

L5 var ren rôta. Mamma insisterade ju på att vi skulle titta på grattisprogrammet till Victoria i lördags, annars hade jag aldrig hört talas om Erik HASSLE förut, och skulle aldrig kunna upprepa melodin vi hörde idag. Jaja. V7 / L12 således, jag har alltid gillat Bellman och just denna fanns med i någon av mina första tvärflöjtsböcker, SÅ lunka VI så småningom. Också en väldigt käck melodi tycker jag!

 

V1 gissade jag mig till med hjälp av bokstäverna jag hade, för MATZ BLADHS är definitivt ingen grupp jag följer. Däremot kommer jag ihåg dagstrippar till Falkenberg under regniga dagar i Ätrafors, och då satt det en "butiksskylt" med Matz Bladhs namn och logga utanför något kontor. Sången hette visst När kärleken slår till.

 

L2 gav mig ett mindre nervöst sammanbrott. För två veckor sedan figurerade Take my breath away i krysset - idag kom den igen, om än i en annan tappning. Ja, den är med i TOP GUN men är den verkligen så fantastisk att den behöver vara med två gånger i tre kryss? I think not. Men det är alltid roligt att höra The Shadows tycker jag, jag beundrar musiker som spelar klassisk gitarr så himla mycket.

 

V8 visste jag inte men lurade mig fram till att det måste vara ORUP. V6 var lite av en gissning också även om jag kände mig lite säkrare efter att ha tänkt efter, och när Mr E bekräftade att det handlade om en gök så förstod jag att göken ROPAR.

 

L4 kunde jag faktiskt, fast jag trodde att jag hade glömt att det är AMANDA McBroom som skrivit The Rose. Vi sjöng och spelade den både på vår egen konfirmation och på konfirmationen året efter där vi agerade faddrar, och så sjöng jag, Jenny, Josefine och Ann-Charlotte den a cappella i fyra stämmor i kyrkan när vi slutade nian. Så jag har sett papprena en del :-)

 

V13 verkar alla numera relatera till kortfilmen KAN du vissla Johanna - det gör inte jag. Har kanske sett den ur ögonvrån någon gång men har absolut ingen relation till den. Kan du vissla Johanna var farfars verktyg för att lära mig vissla. Och det funkade ju, även om jag absolut inte är någon visslingsvirtuous.

Tanken var att jag skulle tvätta i förmiddags och åka till Hunnebo ikväll. 

 

Realiteten var att jag är svinförkyld. 

 

Så blir det ibland! Och i ärlighetens namn är jag hellre förkyld och sjuk hemma hos mig själv.Jag ska ju ändå åka dit efter magnetröntgen på måndag så det känns inte jättedramatiskt. 

 

Men irriterad är jag i alla fall. Och så fruktansvärt trött! 

 

Tänk, så sugen man kan bli på att betala för ett viusprogram!

 

Gud så kasst.

Igår gjorde jag en poäng av att INTE sitta vid datorn på kvällen och definitivt INTE jobba... jag läste nästan hela kvällen istället. Vad skönt det var. Och vad mycket mer rofyllt det var att gå och lägga sig. Det räcker väl att sitta vid skärmen åtta timmar om dagen här egentligen, och eftersom det inte var något att göra igår hade jag redan surfat ikapp mig ;-) Det mest ansträngande jag gjorde förutom att typ äta var att duscha och måla naglarna...

 

Jag har ju läst Tänd ett litet ljus förut, men jag känner mig plötsligt väldigt osäker på om jag faktiskt läst den på svenska förr. Vet att jag har haft den i pocket på engelska, Light a penny candle heter den då, och det känns som om jag har haft denna boken i min ägo sedan urminnes tider typ. Det måste vara många år sedan jag läste den sist för jag kommer faktiskt inte ihåg slutet... eller ja. Slutet får man läsa i prologen, men jag kommer inte ihåg vad det är Aisling och Elizabeth gör vid rättshuset eller varför. Så det blev ju oerhört spännande, men den är på kanske... 600 sidor, stor tjock inbunden bok, så jag kunde ju knappast läsa klart den innan läggdags... nu längtar jag hem till den!

 

Så! Sista dagen innan semestern börjar! Jag tror ju att det är fredag förstås, och blev jättesur när jag såg att jag inte hade fått någon tidning... men det är ju inte sådär jättemycket fredag.

 

Jag tänker nog för övrigt försöka undvika att sitta vid datorn för mycket under semestern också. Vädret är ju inte sådär strålande och då blir det lätt att man hamnar inomhus. Och nu har både jag och föräldrarna mobilt bredband, så man kan lätt hamna framför datorn till och med i Hunnebo. Inte så att jag inte alls kommer att använda datorn, missförstå mig rätt, och jag kommer säkert att titta på en och annan DVD på jobbdatorn också, men just det här när man bara sitter utan anledning och typ hamnar på Flashback och Familjeliv för att man inte har något bättre för sig. Det är väl klart att man kan ha något bättre för sig!

 

Har även ett eventuellt frilansjobb på gång, det skulle sitta väldigt fint faktiskt och jag skulle kkunna göra det var och när som helst. Ingen jättegrej men det skulle väl betala för ett par av de dagarna som jag har obetald semester.

 

Nä, nu ska jag stöka undan de mycket få arbetsuppgifterna jag har så är det gjort. Återkommer! :-)

Oj oj oj. Om det var segt igår så vet jag inte vad det är idag. Det är typ... max femton personer i hela byggnaden. Alla lampor är släcka förutom i vår lilla avdelning då. Här är det jag, M, D och S på plats. Min favoritherre I var här en stund men jag tror att han har gått hem. Och så E på första våningen.

 

Vi åkte i alla fall och åt sushi för att fira att E går på semester idag, det var tur det annars hade jag nog dött av tristess. Och hunger, visserligen, för jag hann inte dricka upp mitt café crème imorse och det är ju det som håller mig igång under förmiddagen normalt. Riktigt gott var det! Det blev ju sashimi för min del men det gjorde verkligen ingenting för jag är faktiskt inte så förtjust i sushiris i alla fall. Det är soyan och wasabin jag vill åt ;-)

 

Men vad jag önskar att fler tog ställning till jätteräkorna. Jag är sannerligen ingen miljömupp men detta är en grej jag har hängt upp mig på. Nästan varenda kotte hade jätteräkor på tallriken.

 

Igår kväll hade jag bara tänkt ta det väldigt lugnt för jag var så trött efter alla dessa sömnlösa nätter... satt och läste Tänd ett litet ljus av Maeve Binchy med en skvätt överblivet rödvin när jag läste något om ett smutsigt kök och plötsligt stod jag väl där ute och skurade. Nej, smutsigt var det väl inte direkt, men sådär allmänt in need of attention. Naturligtvis lyckades jag välta ut soppåsen så en massa torr kaffesump ramlade ut över golvet. Torkade behjälpligt men golvet ser definitivt värre ut nu än innan. Resten är dock fint. Plockade undan kläder och skräp, ställde i ordning vardagsrumsbordet, städade upp i badrummet (är jättebra på att slänga kläder omkring mig därinne) och vips så var det mycket trevligare att existera hemma hos mig. Hade tänkt fixa det mesta på torsdag men nu är grundarbetet nästan klart så då blir det bara finliret att ta hand om.

 

Pratade med älsklings-Linda på Facebook ett tag också - eller jag pratade och hon lyssnade, usch, det känns jobbigt i efterhand att vara en gnällkärring men det var väldigt skönt att få ur mig lite grejer.

 

Tror att det var en kombination av städning, samtal och skvätten som gjorde att jag SOV så gott inatt! Inte många timmar, det ska jag inte påstå, men jag sov sammanhängande kanske... fyra timmar? Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för mig ;-) Med lite tur blir det rätsida på det där nu.

 

Anyway! Hade möte med konsultchefen L i förmiddags, nog pratade vi lite allvar (inte allvar-allvar utan om jobbsaker i allmänhet nu efter fastanställningen) men mest pratade vi makrill :D Och SHIT vad jag blev sugen!! Kusin F fiskade makrill mitt i Reykjavik häromdagen (!) och jag blev jättesugen då också. Så kom jag tillbaks till min plats och kollade Facebook snabbt där någon hade fångat makrill och jag höll på att avlida av lystnad... så får jag ett SMS av pappa och då är de på väg ut på sjön för att meta fucking makrill! Jag blir tokig, jag vill HA! Och inte fanns det makrillsashimi heller...

 

En sak gjorde mig dock just väldigt o-sugen på makrill. Eller inte på stekt, men sådan i tomatsås. Jag skulle ta ut en vattenflaska som stod i dörren i kylen i fikarummet. I ögonhöjd får jag då syn på (under den där plastluckan) att någon äcklig människa har ställt in en halv burk makrill (eller kanske sardiner), i konservburken utan lock eller folie eller någonting över. Det måste lukta jättegott... och så kan det ju faktiskt vara hemskt farligt att spara mat i öppnade konservburkar. Med största sannolikhet har vederbörande gått på semester och när vi alla kommer tillbaks kommer makrill att ha återtagit sin originalfärg - grönsvart...

 

Hinner jag någonstans och köpa färsk makrill efter jobbet tro? Hmm...

 

(In other news har jag utfört exorcism på denna rackaren. Hon blev en långvarig ovälkommen gäst men nu har jag vräkt henne.)

 

 

Tröttnade som sagt totalt när jag började med detta i lördags, så jag gjorde om det nu. Jag tror att jag kom till lodrätt nio innan jag la ner.

 

Men nu lyckades jag åtminstone koncentrera mig :-)

 

Först ut, en gammal klassiker för årstiden även om jag omöjligt kan hålla med... det var MATS OLIN som sjöng Jag tror på sommaren och han passade in på L1 och V10. Det var för övrigt hans pappa Stig som skrev sången... förr i världen hade pappa en kompis som hette just Mats Olin (som nästan bodde granne med oss) och hans pappa hette Stig och bodde i farmors svale. V6 kunde jag inte själv, men mamma kunde TULPANER från Amsterdam. Tydligen någon gammal Lasse Lönndahl-dänga. Ingen favorit. L4 var ju lite upplivande, Figaro ur BARBERAREN i Sevilla av Rossini.

 

Jag gillar Olle Adolphson skarpt, och därmed även L5 / V12 - En glad calypso OM VÅREN. L9 hade jag inte hört, men det är ju inte jättesvårt att identifiera KENT. Låten hette visst Petroleum. L13 / L11 var rätt konstig som dubbelfråga, för det var två skilda melodier som inte har ett smack med varandra att göra. Förmodligen var han extra kissnödig just då... det var i alla fall ETT litet rött paket med vita snören, och så NÄR tvenne hjärtan slå. Både i instrumentala versioner.

 

V1 är en klassisk klassiker, Eine kleine nachtmusik som förstås skrevs av MOZART. (Minns någon TV3-reklamen till melodin? "TV3, Natur med vår Renée, TV3, såklart ni hänger med, för vem vill missa Blåsningen, och Aros Efterlyst och nåt nåt och Superstaaaaaars?") L2 hade jag aldrig heller hört, men förstod av stämman och bokstäverna förstod jag att det var Sophie ZELMANI. Rätt fin melodi men seeeeg. Tur att man kan spola när man löser i efterhand ;)

 

Sedan fick jag mig en funderare när Eldeman tyckte att Mikael Samuelsson inte får tillräcklig plats i krysset. Eh, tänkte jag, de flesta hockeyspelare får väl inte så himla mycket plats? Men det handlade om en operasångare, som jag inte kände igen, men jag känner igen Nattens musik ur FANTOMEN på operan. L3 sökte en lämplig dans till TANGOJalousie. Tja. V4, chockerande, BAO? Nej, inte jätte. Och De ljuva drömmarnas orkester måste ha varit med sjuttio gånger. Förresten har ju de också spelat in När tvenne hjärtan slå.

 

V14 fanns minsann med i min tvärflöjtsbok! Oxdragarsång av Taube handlar förstås om... OXAR. Åsså en energisk avslutning på det hela och L8 med Hold the line av TOTO.

Så, nu börjar jag visst liva upp mig lite grann. Det ligger något i det där med kaffe och humör, för jag drack inget kaffe hemma imorse.

 

Helgen, i alla fall! Normalt hade jag bloggat, men jag tog inte med min dator för jag tänkte att mamma har ju sin och deras mobila bredband funkar. Inte. Så störigt, de fick ett, det slutade funka, de fick en ersättningspinne, funkade kanon, fick tillbaks det första u.a. men nu funkar det inte ändå!

 

Jag hjälpte till och ringde Telenors support i lördags förmiddag, och fick prata med en Jonas som flåsade värre än exets boxer i luren. Enligt honom måste modemet ha skickats in på service TRE gånger innan man kan få ut ett nytt. Helt befängt. Jag förstår ju mycket väl att det inte är hans fel och regler, men jag blev så trött...! Sånt är så sjukt störigt att jag lackar ur totalt. Enda slutsatsen vi kom till var att de antingen kunde ringa någon extern avdelnings idag, eller komma in i en Telenorbutik. Och psyksjukt nog är närmaste Telenorbutik inte Uddevalla, inte ens Trollhättan eller Vänersborg, eller Strömstad kanske... det är Göteborg. Okej, det är inte jättelångt, men att det inte finns en Telenorbutik på Torp är helt beyond me. Där finns ju för farao ALLT.

 

Jaja. Pappa bestämde sig för att åka ner med mig igår kväll och gå till butiken med dator och allt, så att de kan få se att nä, det funkar inte, alternativt ändra inställningar, eller något, om det nu är det som behövs.

 

Jaja. Vi kom upp på fredag kväll i alla fall, åt uppvärmd supergod mat från tidigare kvälls grillparty med grannarna och tittade på avsnitt 3 och 4 av Beatles Anthology. Sedan rasade nog i alla fall jag och mamma i säng, men jag fick inte en blund i ögonen förrän kanske vid sex-sju på morgonen. Härligt. Släpade mig upp till Melodikrysset men tröttnade efter typ halva. Är man inte sugen så  är man inte. Jag ska lösa det nu, tror jag.

 

Det blev en rätt slow dag. Jag var fruktansvärt trött efter att ha sovit dåligt hela veckan och verkligen hoppats på en god natts sömn på fredagen, men det var hur mycket buller och bång utanför som helst. Sååå tröttsamt. Mitt rum vetter mot torget, där det visserligen inte finns något mer än kyrkan och parkeringsplatser, men det spelar tydligen ingen roll. Gud, vilka tjatiga och högljudda människor det finns! Fast jag hade roligt åt ett par som stod och bråkade rakt under fönstret, Fredrik och Helena hette de, där Helena antingen anklagade Fredrik för att ha ljugit om att vara eller inte vara bög. Jag förstod aldrig vilket, men jag kände för att sticka ut huvudet och fråga... det var Sotekanalens dag, men folkmassor och högljudda grejer är numera inte min grej så det hoppade jag. Smaskens lax till middag. På kvällen insisterade mor på att titta på Victoria-firandet... herreGUD så kasst, förutom After Shave och Anders Eriksson då förstås. Och de fick i alla fall mycket plats, skönt!

 

Hemsk natt igen, men det var ju att vänta sig efter kanaldagen. Jag somnade fort först, men sedan blev det fyrverkerier och sedan var det bara kört till typ femtiden. Ännu fler bråkande par, samt en kille som började skriva sieg heil och lite andra trevliga saker, men jag tror att han blev avlägsnad från platsen ganska snabbt.

 

Igår var lite roligare! Mamma övertalade mig att följa med till skoaffären. Jag avskyr den affären, det är SÅ TRÅNGT och varmt och pyttelitet, men jag hittade faktiskt ett par strålande ersättare till mina svarta MaryJanes, som håller på och dör en långsam död. De är egentligen väldigt lika, men mycket nättare, rundare i tån och i lite mockaaktigt material. Trodde aldrig jag skulle få skoskav men det har jag fått. Tur att vi har en plåsterarsenal på jobbet - sådana som jag tål då. Sen fick vi ett infall att åka till loppisen i Väjern som har sommaröppet på söndagar numera. Jag tittade bara på böckerna och köpte väl åtta-nio pockets kanske, bl.a en gammal utgåva av Alice in Wonderland / Through the Looking Glass, och en rätt gammal svensk översättning av Joyces Dubliners / Dublinbor. Och lite annat, första Stephanie Plum-boken för de har jag inte läst än, Carina Rydberg, någon deckare av... någon... ja, lite godis till semestern helt enkelt.

 

Seeeeen kom kusin Emma och lilla Karin förbi en sväng! De hade nog inte tänkt stanna så länge, men de blev säkert kvar en dryg timma. Superkul! K sa först absolut ingenting, men sedan blev det full fart och kojbygge med utemöbeldynor och mata gråtjackarna och jag vet inte allt. Så roligt att se dem :-)

 

Sedan hände det inte så mycket... vi löste korsord och läste lite och hängde i allmänhet, fetaostbiffar med chili till middag och sedan drog jag och pappa oss hemåt. Var väl hemma strax före tio, så det var inte farligt. Rätt skönt att köra såpass sent också, det var ganska tomt på vägarna. Men SHIT vad det blåste! Pappas bil är en sådan där jätte-Volvo, och till och med jag kände att det krängde bara på vanliga motorvägen.

 

Okej, detta blev en wall of text and not a very interesting one at that, buuuut, jag kan fortfarande inte få in några bilder :-( Har dock önskat mig en ny kamera i födelsedagspresent, så om någon månad så, om jag har tur!

På toaletten i Hunnebo står ett gäng böcker med samlade kåserier av Gits Olsson och Torsten Ehrenmark - de flesta tror jag har kommit med i boklådor på auktioner.

 

Jag kommer inte ens ihåg vad alla jag plöjde (och nu vill jag påpeka att jag INTE satt på toaletten och läste sex-sju böcker, jag tog med dem upp på mitt rum!) heter, flera av dom Gits Olssons Bästa och så ett nummer... Ehrenmark tror jag en heter Ingenting att skratta åt och eventuellt en Roligare än såhär.

 

Det är inte så ofta jag fnissar högt när jag läser för mig själv, men det gör jag hela tiden i dessa. Särskilt Gits Olsson.

 

De flesta av hans kåserier utspelar sig på "sommarön", tillsammans med ett gäng gubbar som ställer till hyss. Jag kan inte komma ihåg allt, eller ens delar av allt just nu för jag är så himla trött, men det är så himla välskrivet. Lite reseberättelser också från tiden som journalist förstås... det mesta utspelar sig väl på 70-talet skulle jag tro, vilket gör det ännu roligare att läsa om speceriaffärer och flygmaskiner... sedan har han även uppfunnit den lite finare omskrivningen "bajsonera".

 

Ehrenmark är kanske lite extra rolig för mig, då mycket av det han skriver utspelar sig i Highgate och Muswell Hill i London, inte långt ifrån där min sista lägenhet låg - men mellan 55 och 61. Dock verkar det inte som om mycket har förändrats vad gäller standard och enkelhet att få tag på färsk dill...en rörande rolig bit är när de anländer till London innan sina möbler (vilket dock inte är Englands fel ;)) och det enda de har är sitt piano, så de får äta vid pianot första kvällen. Torsten och frugan stående och sönerna på pianolocket.

 

Det jag vill säga med detta lite röriga inlägg är att om ni ser något av dessa två herrar på loppis så är de väl värda några kronor. Mycket, mycket välskrivet.

 

Om vi säger så att det blev ungefär tre gånger värre under helgen så förstår ni nog... jag kan inte lyfta den. Eller jo, jag kan, men det tar tid och gör så ont att jag skakar i hela armen. Inatt sov jag verkligen ingenting. Hörde varenda klockslag inne  hos grannen. Jag kan knappt klä av och på mig och infektionen har spridit ut sig på innerarmen.

 

Med andra ord får det nog bli akut vårdcentral ikväll. Finns en på Södra Allégatan. Om det inte blir bättre under dagen då. Och med bättre menar jag tyvärr att den brister. Det vore ju roligt på jobbet.

 

Jaja, anyway. Fick ett infall att kolla att bussarna gick som de ska imorse, och det var väl en sabla tur att jag gjorde det för det gör de INTE. Min fina direktbuss är indragen 16/7 t.o.m 10/8. Tur att jag såg det, för det är inte alls säkert att jag skulle ha kollat på tavlan och dragit slutsatsen. Dessutom träffade jag kollegan Kapten Klänning på hållplatsen och enligt Västtrafiks app skulle den gå som vanligt men jag chansade icke.

 

Så, detta skulle egentligen ha betytt en väntetid på en kvart vid Ivarsbergsmotet, men bussen före måste ha varit något sen (eller vi något tidiga) för den kom precis som vi gick över gatan. Skönt det i alla fall. Men inte vad jag hade lust med efter en sömnlös natt, ont ont ont och ett meddelande från min konsultchef att "kontakta honom" så jag fick ju råångest... men jag pratade med honom för någon timme sedan och han vill bara komma in och säga hej i några minuter innan semestern imorgon förmiddag om jag fattade det hela rätt, så det är väl lugnt.

 

Åååh det är så stökigt hemma också. Jag kunde ju knappt bädda sängen, let alone ens tänka på att lyfta fram dammsugare. Igår eftermiddag satt jag i soffan i Hunnebo och kallsvettades, skakade i hela armen och nästan grät av smärta. Det är så hemskt.

 

Hur stor den är nu? Kanske 10x15 plus extra rött och varmt ut på armen. Helt sjukt.

 

Men det är nog rätt så skönt att vara på jobbet i alla fall. Att ha annat att tänka på. Det blir så mycket värre om man sitter och känner efter.

 

Inte för att det är mer än typ sju personer på hela avdelningen här...men jag har lite smått och gott som jag har sparat just till dessa tre dagarna i alla fall. Man får inte vara dum. Eller, som vi säger, de ska inte tro att de spelar med höns.

 

Hoppas att ni får en fin måndag, och skicka gärna lite positiv energi my way för det behöver jag!

 

 

Ten little niggers - ja, förlåt, men min utgåva heter faktiskt så, det är en brittisk tryckning från 1942 - men jag skrev ju om namnbytet häromsistens också, och jag vill gärna vara väldigt tydlig om att jag aldrig skulle använda orden nigger eller neger på allvar. Men nu heter den så, så det är inte så mycket att assietta om.

Hur som helst.

Detta är också ett Väjernfynd, otroligt nog, det brukar inte finnas så många utländska tryckningar där och detta var ju faktiskt ett riktigt fynd. Det är bara en pocketbok så det är inte så att den skulle kunna vara värd några särskilda pengar, men jag kan tänka mig att en Christie-entusiast skulle bli rätt sugen.

Har läst denna på svenska ett par tre gånger tidigare men som jag skrev häromsistens så har jag en tendens att glömma vem mördaren är. Det är en så rafflande historia att jag fortfarande ryser till då och då när jag läser, även om jag nu har lärt mig vem mördaren är :-)

Så. Åtta personer blir inbjudna av Mr och Mrs U N Owen att spendera en sommarvecka på Nigger Island, vid Devons kust. Mr och Mrs Owen är inte på plats när de anländer, men de får reda på att Mr och Mrs Rogers som sköter herrgården där de ska bo kommer att ta hand om dem.

De tio äro (inklusive Mr & Mrs Rogers):
Domare Lawrence Wargrave
Vera Claythorne, ung guvernant och sekreterare
Philip Lombard, före detta soldat
Tony Marston, rikemansson
Mr Rogers, butler
Mrs Rogers, kokerska och hushållerska
General MacArthur, krigshjälte i WWI
Emily Brent, prim och proper religiös äldre dam
Dr Armstrong, jobbar på Harley Street
William Blore, före detta polis

När alla kommit fram och installerat sig upptäcker de under fördrinken till middagen att det i alla rum finns en inramad avskrift av dikten, eller barnkammarrimmet, Tio små negerpojkar - eller Ten little indians eller Ten little soldier boys, som den också heter.

"Ten little Soldier boys went out to dine;
One choked his little self and then there were nine.

Nine little Soldier boys sat up very late;
One overslept himself and then there were eight.

Eight little Soldier Boys travelling in Devon;
One said he'd stay there and then there were seven.

Seven little Soldier Boys chopping up sticks;
One chopped himself in halves and then there were six.

Six little Soldier Boys playing with a hive;
A bumblebee stung one and then there were five.

Five little Soldier Boys going in for law;
One got in Chancery and then there were four.

Four little Soldier Boys going out to sea;
A red herring swallowed one and then there were three.

Three little Soldier Boys walking in the zoo;
A big bear hugged one and then there were two.

Two Little Soldier Boys sitting in the sun;
One got frizzled up and then there was one.

One little Soldier Boy left all alone;
He went out and hanged himself and then there were none."

(Versionen i boken är något annorlunda.)

Efter middagen första kvällen har Mr Rogers blivit ombedd av Mr Owen att sätta på en grammofonskiva. Den spelas upp - och därmed anklagas alla tio personerna i huset för mord. Mord som de aldrig blivit dömda för eller gjort bättring för - men nog är det mord.

 

Domare Wargrave har dömt en oskyldig man till hängning.Vera Claythorne lät en liten pojke som hon var guvernant åt drunkna för att komma åt hans farbror. Philip Lombard stal mat av en östafrikansk folkgrupp vilket ledde till att de svalt ihjäl. Tony Marston körde på två små barn i någon sorts fylle-hit-and-run. Mr och Mrs Rogers var tidigare i tjänst hos en gammal tant som skrev in dem i sitt testamente, och struntade i att ge henne medicin så att hon dog och de fick arvet. General MacArthur skickade sin frus älskare på ett självmordsbombningsuppdrag. Emily Brent drev sin tidigare hushållerska till självmord då hon blivit gravid utanför äktenskapet. Dr Armstrong blev ansvarig för en ung flickas död då han opererade henne efter att ha druckit alkohol. Mr Blore blev mutad till att sätta en oskyldig man på livstidsstraff, och mannen tog livet av sig i fängelset.

Samma kväll mördas två gäster. I slutet på veckan är alla tio döda. Morden har följt ramsan. Någon sätter i halsen, någon får en överdos av sömnmedicin, någon luras till att hänga sig...  Det finns dessutom ett bräde i vardagsrummet där det fanns tio figuriner i form av negerpojkar när gästerna kom. En efter en försvinner de.

Ingen har anlänt till eller lämnat ön. Ingen fanns på ön innan gästerna och Mr och Mrs Rogers kom dit.

Så... vem är mördaren?

Detta är en SÅ bra deckare, praktiskt taget optimal, otroligt smart som alltid när det gäller tant Agatha och jag blir nästan gråtfärdig när jag läser epilogen och postskriptet, på fullt allvar. Jag vet inte vad det är, det är ju inte direkt så att jag blir rörd, men det är något så oerhört... starkt, eller jag vet inte. Skulle jättegärna se pjäsen!

 

Jag beundrar Cecilia Hagen. Tycker att hon är en av de bättre journalisterna i sin generation, så när jag hittade Ellen Svenssons dagbok på loppisen i Väjern så snappade jag naturligtvis upp den. Som jag gör med det mesta där om något verkar ens halvintressant, för pocketböckerna kostar 2 spänn och de inbundna en femma. Oftast likställer jag ju kostnader som ändå är lite onödiga med annat jag kunde lägga pengar på men inte gör (gå på krogen till exempel, eller dyr mat eller resor osv.), men två kronor känner jag inte att jag behöver rättfärdiga, särskilt när det handlar om böcker. Och sådant som jag inte tänker läsa om får mamma ta med sig till jobbet och ställa i deras bytesbokhylla. Helt okej.

Så. Ja. Ellen Svensson är i femtioårsåldern, frånskild, bor med sina barn Sebastian och Matilda som är 22 och 18. Jobbar på damtidningen Eufemia, namngiven efter chefredaktören (hallå Amelia?) och... ja. Det är väl det. Boken är skriven i dagboksform, lite Bridget Jones-aktig med redovisningar av t.ex vinintag och annat. Minst två glas om dagen är Ellens mål.

Jag väntade mig att Ellen Svenssons dagbok skulle vara sådär gapskrattrolig, men det är den inte. Man fnissar till ibland, särskilt när Hagen på ett ställe skriver om sig själv i tredje person, sådant är kul ibland. Typ som Paul Auster, fast... inte.

Den är välskriven, det är den, språket är bra och handlingen helt okej, men den tilltalade mig inte riktigt ändå. Hade det inte varit för att jag hade en sömnlös natt och inte så mycket annat att läsa hade jag nog inte läst ut den.

Jag tror att det kan ha mycket att göra med att huvudpersonen är just i femtioårsåldern med vuxna barn, jag har svårt att identifiera mig med henne - men har rekommenderat den till mamma och tror att hon kanske kan tycka att den är underhållande på ett vis som jag inte riktigt kunde.

Och jag gillar Ellens attityd till livet, hon är full av tillförsikt och det är rätt skönt i kontrast med alla dessa frånskilda femtionågonting-kvinnor som tycker att livet är över för att man lever ensam och barnen är vuxna och så vidare. Så den får väl en trea av mig, kanske, en svag en. Tror dock mest att det beror på att jag är fel målgrupp.

Herregud. Jag har inte skrivit om en bok på snart två månader. Det värsta är väl att jag bara har tre eller möjligen fyra att ens skriva om... jag får skärpa till mig lite. Jag har massor att läsa, det har bara inte... blivit, antar jag. Och nu har jag fått totalt hjärnsläpp för jag läste ju något häromhelgen när jag sov över hos mamma och pappa, men vad sjutton var det? Och jag är säker på att jag blev klar med något sist jag var i Hunnebo också... får forska lite i det här.

 

Men gud, jag som hade sådan läsfart, 67 böcker 21 maj och nu bara ingenting. Jag är rätt redo för semester kan jag säga...

 

Trots att jag har förlorat all lust överhuvudtaget att blogga så kan jag ju inte låta bli att lägga upp Melodikrysset. Så nu skriver jag detta i Notepad, lägger upp det fort som f-n och formaterar i efterhand, om någon undrar varför det ser lite konstigt ut till att börja med. OK?

Krysset var inte supersvårt idag tyckte jag, men inte helt lätt heller. Vi fick äran att lyssna till riksslemmet Christer Sjögren ännu en gång på V1, där VIKINGARNA sjöng Marie, eller något åt det hållet. L1 därefter, fina VERONICA (eller VERONIKA? Jag valde med C) av Cornelis Vreeswijk, som ju på V10 skulle kunna ha titulerat sig POET. Ja, med den äran! Jag älskar Cornelis. L4 och L8 var också två personer som jag gillar skarpt, det var ANNE-LIE Rydé som sjöng BEPPE Wolgers En gång i Stockholm. Så fin. Jag har bara hört den med Monica Zetterlund förut tror jag, men jag kände igen A-L Rs röst. Och Beppe... vilken härlig gubbe va.

Top GUN har jag aldrig sett, men nog känner jag igen Berlins Take my breath away på L2. Den fanns med på alla love songs-samlingsskivorna när jag var tween och vi lyssnade på sånt jämt. V9 har jag tidigare bara hört med Frank Sinatra, Ella Fitzgerald och Eva Cassidy tror jag, men här var det operasångerskan Kiri Te Kanawa som sjöng Irving Berlins Blue skies. Jag hade aldrig kunnat identifiera henne blott på rösten, men namnet fick man gratis och det var inte så svårt att gissa då att hon härrör från NYA ZEELAND.

Jag stör mig sjukt mycket på Nanne Grönvall, men känner förstås igen AVUNDSJUK från Melodifestivalen 1998 på L5. Blaha blaha, så tråkig. V14 fick mig att undra lite över Eldemans minne... det stod tydligt att svaret skulle bli RAUK, och då tänkte jag att han spelar ju inte Lassie igen, den var ju med för tre veckor sedan så det blir väl Di sma under jordi eller Susanne Alfvengren då... nä. Det blev Lassie igen med Ainbusk Singers och nu ångrar jag att jag skrev häromveckan att man kan väl aldrig höra den för många gånger...! Men men. Jag gillar Josefin Nilssons röst, men jag tycker att det är en ganska tröttsam sång, sådär.

L2 var sång ur en operett av KALMAN, Grevinnan Mariza. Ingen aning om vad stycket heter eller vem som sjöng, men jag kände igen den i alla fall. V7 och L13 önskade första och fjärde ordet ur den svenska titeln på norska visan DU ska få EN dag imåra - och jag har aldrig hört den på svenska så jag utgick ifrån att orden var desamma, och det bekräftade faderskapet också, Du ska få en dag imorgon.

ADELE blir jag mest trött på, så jag var glad att kunna skippa låten efter att ha identifierat Rolling in the deep som hennes och knappa in henne på V12. Och till sist blev det lite revy, Brita Borg och ROLF Bengtsson sjöng den väldigt fartfyllda och rätt roliga Ja så är livet i affär på V6! 

 

Vad lika de är!

 

Dagens (första) urflippade forumtråd kommer faktiskt inte från Familjeliv, utan från det vanligtvis så eminenta Bukefalos.

 

 

Men herregud. Man svarar väl "varsågod!", eller något annat som passar i sammanhanget? Hur kan man rimligtvis ha problem med att komma på ett svar på "tack så mycket"?

Så. Nu är jag på jobbet och har absolut ingenting att göra förutom att lösa Semesterkrysset i smyg (och vänta på ett telefonsamtal från biluthyrningen), så nu kanske jag kan skriva ihop det jag redan effing skrivit en gång nu på morgonen... och nu skriver jag i Notepad så att det finns kvar. Basta.

Hur som helst.

Tråd på Familjeliv - var annars? - om pojkar i klänning. Naturligtvis urartar tråden, det var väl väntat.

Jag är egentligen skittrött på genusdebatten ska jag säga, och säkert många med mig, MEN ibland blir jag ju en gnällkärring och måste därmed säga ett och annat. Okej.

Man "blir inte bög" av att ha klänning på sig. Eller rosa skor, eller prinsesskrona, eller nagellack. Det fungerar inte så.

Man måste inte "vara transa" för att man är kille och gillar att ha kjol på sig. Kjol och klänning är ju sjukt mycket bekvämare än byxor, och kanske särskilt för killar som har lite mer som säkert blir väldigt varmt på sommaren och som det vore skönt att lufta lite grann.

Och - herregud - även om man nu råkar vara "transa" så innebär det inte att man är på väg mot ett könsbyte! Någon tjej skrev att hennes sambo gillar att ha kjol på sig hemma på sommaren men inte brukar gå ut klädd så (om jag minns rätt) och någon - anonym, naturligtvis - frågar när det är dags för könsbyte. Hallå? Sedan när sitter könstillhörighet i en jävla tygbit?

Jag är själv ett svindåligt exempel eftersom jag alltid klär mig "kvinnligt", om man ska säga så, jag har aldrig byxor förutom mysbyxor och pyjamasbyxor. Minns inte sist jag hade byxor på mig utomhus, men det är säkert fem-sex år sedan. Men vi kan ta en annan parallell. En tjej på jobbet. Hon har alltid jeans eller kostymaktiga byxor, t-shirt eller lite större skjorta och ofta väst eller kavaj.

Är det någon som tycker att hon borde byta kön för det? Det tror jag ingalunda. Varför är det en sådan sjuk stigma runt killar och killkläder?

När jag var liten var vi i Slottsskogen en gång (jag var kanske ett år eller så och kommer inte ihåg det själv) och jag hade en tröja på mig som är vit, röd och marinblå-randig (jättefin! Jag hade den till dockkläder när jag blev äldre), och hade inte så himla långt hår, och då bara utgick alla tanter (tydligen) ifrån att jag var pojke för att jag hade något blått på mig. Hur jävla sjukt är inte det? Okej att det var 1983, men ändå? Hur kan man tänka så?

 

Vad f.a.n. Jag skrev just ett långt inlägg och så försvann alltihop?

 

Hallå eller, så mycket älskar jag inte att vara uppe klockan fem.

 

Jävla nya blogg.se alltså, det är ju sjukt dåligt.

 

Missnöje på hög nivå. Nu får jag dricka lite mer kaffe och lugna mig lite.

Jag var ju medlem i LOVEFiLM i London och tyckte att det var kanonbra, men tanken har inte ens slagit mig att jag skulle kunna göra detsamma här!

 

Min "egen" dator är ju för trött för att ens streama något nu, och jag har sett det mesta som jag har på DVD själv... så why not liksom? Det är ju faktiskt väldigt trevligt att titta på något lagom engagerande på kvällarna... och regniga eftermiddagar när man väntar på tvättstugan, och sådär.

 

Har redan lyckats samla ihop 40 titlar på min lista, och då har jag ändå varit ordentlig och bara beställt en säsong i taget av serier - vet att jag fick i fel ordning någon gång i England och då blir man ju bara irro. Diger och varierad lista, allt ifrån Varuhuset och Goda grannar till Bridesmaids och Yes Man.

 

Kul!

Varför kallar sig så många polska tjejer för Ola? Uttalat "Olla"?

Jag har en tjej som heter Aleksandra och två som heter Katarzyna som jag kommunicerar med relativt regelbundet. Alla tre kallar sig för Ola.

Finns det någon förklaring på detta?

Sedan har jag träffat en massa polska Joanna (okej, kanske tre då) som kallar sig för Asia, uttalat "Asha". Jag fattar inte alls. Om Katarzyna blivit Kate eller Kasia eller så, okej, men Ola?

Hittade en artikel. Lite intressant är det.

1. Hur gammal är du om fem år?
Nästan 35. Oj oj oj.

2. Vem var den sista du träffade?
Tja, Martin Sj sitter här bakom mig, men senaste personen jag träffade och pratade med var Tina.

3. Hur lång är du?
Runt 1,70.

4. Vilken var den senaste film du sett?
Jag kommer faktiskt inte ihåg, men troligtvis Amélie.

5. Vem ringde du senast?
Mamma och pappa.

6. Hur löd ditt senaste sms och till vem?
:-) Fira ordentligt! Till mamma på namnsdagen igår.

7. Vad är helgens planer?
Inget särskilt. Jag behöver få sova och vila upp mig ordentligt känner jag, jag är helt slut i både kropp och knopp.

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms?
SMS:a. Men ibland är det såklart bättre att ringa.

9. Är dina föräldrar gifta eller skilda?
Gifta. De var bara förlovade i 18 år innan de kom till skott ;)

10. När såg du senast din mamma?
I måndags morse vid halv sju-snåret. Snark.

11. Vilken ögonfärg har du?
Om det tvista de lärde. Men typ, blå/grön/grå?

12. När vaknade du idag?
Första gången vid typ... 4 någonting, sedan somnade jag om ett tag och snoozade sedan lite sporadiskt till typ halv åtta. Lyx!

13. Har du någon gång hittat en katt?
Alltså... hittat en katt? Det är väl klart att jag har sett katter som ute som jag inte vet vart de hör hemma, men... ja, jag fattar inte riktigt.

14. Vilken är din favoritplats?
Det beror på... ibland är det vid havet, ibland är det hemma i sängen...

15. Vilken plats föredrar du minst?
Platser med folksamlingar. Alltifrån stora affärer till rusningstrafik vid Marklandsgatan.

16. Var tror du att du befinner dig om tio år?
Jag har ingen aning. Jag planerar väl min fyrtioårsfest kanske ;)

17. Vad skrämde dig som barn?
Lockespindlar och ambulanser. Och Skalle-Pär i Ronja Rövardotter.

18. Vem fick dig att skratta senast?
Jag skrattade så jag höll på att gå åt åt Mia och Klara igår kväll.

19. Är du för ung för att äga vinylskivor?
Nänä! Fast jag har inte jättemånga egna, och förutom Pelle S(v)anslös och Fablernas värld, typ, så är alla inköpta långt efter CD:ns intåg.  

20. Har du stationär eller bärbar dator?
Bärbar.

21. Sover du med eller utan kläder på dig?
Alltid något på överkroppen, nattlinne eller t-shirt eller så. Vad jag har undertill varierar, ibland trosor, ibland pyjamasshorts/byxor, ibland ingenting.

22. Hur många kuddar har du i sängen?
Fyra.

23. Hur många landskap har du bott i?
2. Bohuslän och Västergötland. (Backatorp ligger typ några hundra meter ifrån landskapsgränsen. Största delen av Göteborg är ju faktiskt Västergötland.)

24. Har du någon gång spytt på någon?
Det måste jag väl ha gjort. De flesta bebisar t.ex ber väl inte om en hink?

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
INTE strumpor. Jag hatar strumpor. Så... barfota då antar jag.

26. Är du social?
Ja, med rätt sällskap.

27. Vilken är din favoritglass?
SIA Hallon / Saltlakrits såklart!

28. Vad skulle du göra om du vann en miljon?
Betala av CSN-lånet först och främst.

29. Tycker du om kinamat?
I regel, nej. Fast jag gillar typ vårrullar och nudelrätter och så, men inte det feta, söta och kladdiga.

30. Tycker du om kaffe?
Ja. Jag älskar kaffe.

31. Vad dricker du till frukost?
Kaffe och tomatjuice, ofta blir det vatten också.

32. Sover du på någon särskild sida?
Nej, jag varierar rätt friskt tror jag.

33. Kan du spela poker?
Jorå. Men det var längesen.

34. Tycker du om att mysa?
Det beror lite på vad "mysa" innebär. Men jag tycker om att krypa upp i soffan med filtar och tända ljus och titta på På spåret med ett glas vin på vintern, absolut ;-)

35. Är du en beroendemänniska?
Ja, lite så. Jag kan bli väldigt... fixerad eller kanske fascinerad av saker och ting.

36. Känner du någon med samma födelsedag som din?
Ja, Hanna! Och min vän sommarjobbaren!

37. Vill du ha barn?
Det vill jag väl. Kanske. Jag vet inte. Förmodligen ja.

38. Kan du några andra språk än svenska?
Engelska och lite sådär lagom bra franska. Jag kan inte tala norska men jag förstår.

39. Har du någonsin åkt ambulans?
Ja, ett antal gånger.

40. Föredrar du havet eller en pool?
Havet, naturligtvis.

41. Vad spenderar du helst pengar på?
Mat och kläder antar jag...

42. Äger du dyra smycken?
Ja, eller inte sådär apdyra men jag har guldsmycken från konfirmationen. Tror de ligger i mammas bankfack faktiskt.

43. Har du någon gång testat narkotika?
Kanske det kanske ;)

44. Vad var det senaste du stoppade i munnen?
Lunchen som bestod av strimlad rökt skinka, brieost och gul paprika. Vet faktiskt inte vad det allra sista var ;-)

45. Vem är den roligaste människan du känner?
Ewa tror jag. Hon är rolig precis hela tiden utan att anstränga sig.

46. Välj ett ärr på din kropp?
Haha. Jag har ärr i högerarmen efter en sågincident på träslöjden i fyran eller femman. De är rätt tuffa, men de var tuffare när man fortfarande kunde se alla tio "spåren". Tyckte jag då.

47. Vad har du för ringsignal?
En vanlig "ringning" på jobbmobilen. Privata vet jag inte om jag någonsin haft igång ljudet på faktiskt, men det är nog standard Nokia tune.

48. Har du kvar något klädesplagg från när du var liten?
Ja, eller inte hemma hos mig själv då men det finns en del i Backatorp. Bland annat ett par Lee-snickisar som pappa köpte svindyrt när jag var pytteliten. De är inramade. :D

49. Vart togs din profilbild?
Min profilbild här i högerkanten verkar ju inte funka... men den jag har som signatur till kommentarer osv. är tagen i min säng.

50. Kan du byta olja på bilen?
Verkligen inte.

51. Har du fått fortkörningsböter?
Nej. Det hade varit en bedrift.

52. Vilken var den senaste bok du läste?
Jag kommer inte ihåg. Flickan i källaren?

53. Läser du dagstidningen?
Fredag-lördag-söndag, ja. Övriga dagar läser jag Metro, men nu har Metro semester så jag läser väl lite grann på nätet. GP och Bohusläningen.

54. Prenumererar du på någon veckotidning?
Yes, Allers. Ja, jag är femtiosju år gammal.

55. Dansar du i bilen?
Njaej. Det tror jag väl inte.

56. Vilken radiostation lyssnade du på senast?
P1.

57. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper?
"v 33 13/8 J**** M*********"

58. När var du i kyrkan senast?
På påskdagen.

59. Vilka personer utmanar du?
Jag fattar inte varför det kallas utmaning? Men den som vill kan väl kopiera... jag är inte knusslig.

Fick just en inbjudan till en tillställning på lördag. (Min tonårspojkvän spelar i Den stora vilan och har av någon mystisk anledning bjudit mig.)

 

= = = = = = = = =
= = = = = = = = =

 

Alltså.Maten låter ju god.

Jag upptäckte just att jag jobbade 10.1 timme igår. Och det inkluderar inte stunden när jag var tvungen att gå tillbaka till kontoret för att hämta mina telefoner och därmed missade sista bussen. Men det orkar jag inte prata om. Däremot exkluderar det 42 minuters lunchrast som jag inte tog, så egentligen blir det väl 10.8 timmar... phew.

 

((Normalt sett kan jag absolut leva utan mina telefoner en natt, men jag har ingen annan pålitlig väckarklocka och ingen hemtelefon längre så mamma kan ringa och väcka mig, så jag måste faktiskt ha dem.))

 

Det legitimerade definitivt sovmorgon idag, inte för att jag sov, men vilmorgon då. Men det är knappt så att det är skönt när det är så varmt som det är. Jag har fått hemska värmeutslag och nu verkar gräspollenet ha slagit till mig ordentligt också för jag vaknade flera gånger inatt - ursäkta - av att näsan rann. Det har jag nog aldrig varit med om förut. Fräscht, verkligen.

 

Eller inte jätte.

 

Med andra ord är jag rätt trött idag. För omväxlings skull.

1. Pratar du fortfarande med personen du kysste första gången?
Ja. Om inte annat så pratar han med mig varje dag... han är rösten på bussarna och spårvagnarna i Göteborg.

2. Har du sett din bästa vän gråta?
Ja.

3. Vad åt du senast?
Ett par skivor kallrökt skinka (nu ett ljug för jag åt efter detta, strimlad kassler med osttärningar, grönsaker och keso).

4. Har du fått någon komplimang idag?
Nä, jag har knappt pratat med någon. (Nu ett ljug, jag har fått höra flera gånger idag hur snäll jag är som kommer ihåg namnsdagar ;))

5. Har du varit med i en rättegång?
Nej, men jag skulle hemskt gärna vara med som åhörare faktiskt. Jag gillar verkligen rättegångsberättelser i deckare och sånt.

6. Är du polare med grannarna?
Nä, det är väl synd att säga. Fast jag gillar gammelparet skarpt, jag fick låna deras dammsugare en gång när min luktade bränt, och så gav jag dom två mazariner som tack och de blev så glada. Sedan dess är vi lite bundis faktiskt.

7. Vilka länder har du bott i?
Sverige och England.

8. När åkte du bil i mer än 15 minuter senast?
Hmm... pappa skjutsade mig hem häromdagen men det tar ganska exakt en kvart från jobbet... så isåfall var det väl helgen före midsommar då, på väg till Hunnebo (jag åkte buss hem...).

9. Har du haft en stalker?
Ja, ett par stycken. En galning som knäckte tre knogar när han slog knytnäven i en vägg för att jag inte ville vara tillsammans med honom, och en annan galning som, efter att vi slutat dejta, började lämna saker utanför min ytterdörr och sånt. Skitäckligt, för jag kan faktiskt tänka mig att han skulle kunna vara farlig, det är något väldigt underligt med honom.

10. Minns du dina/din musiklärares namn?
Oja! Manfred, Anders, Henrik i skolan, och så Ted och Javier på universitetet. Men nu blev jag genast tveksam till Ted. Sjutton, jag får fundera. Philip?

11. Hur bra är din syn?
Rätt kass. Eller, så farligt är det inte, jag ser ju på nära håll och jag vågar liksom gå till köket och duschen utan glasögon, men jag skulle t.ex aldrig våga gå till fikarummet på jobbet eller så utan glasisar på.

12. Var är dina syskon just nu?
Jag har inga syskon.

13. Vad var den senaste drömmen som du minns?
En debatt på jobbet om vare sig det heter "som jag" eller "som mig" där jag fick medhåll av en  kille som jag nästan aldrig pratar med, och han pratade med jättepipig röst.

14. Vem ringde dig senast?
Lennart i förrådet. Hihi.

15. Vilken tid gick du upp imorse?
06:50 ungefär. Det var vääääldigt nära att jag somnade om och försov mig å det grövsta.

16. Vad ska du göra i helgen?
Inga planer!

17. Vad står det i det fjärde smset i din inkorg?
På ena telefonen: "Okej, nu ska vi gå till marknaden, du kan väl ringa sedan", på andra "Okej, gick det bra?".

18. Vem är den senaste kändisen du tog på?
Jag tar inte på så mycket kändisar... jag har faktiskt ingen aning. Men min mamma har tagit på Martin Stenmarks fot under de senaste åren, det är väl häftigt va? ;-)

19. Vad finns i din bakficka?
Jag har inte haft en bakficka på säkert sex år.

20. Vad gjorde du klockan 2 inatt?
Antingen kastade jag mig av och an och försökte sova, eller så var jag uppe och flyttade in bäddmadrassen och drog om lakanet för trettiofemte gången.

21. Vad är det första du gör på morgonen?
Sätter på kaffe, kissar och går in i duschen.

22. Vad ska du göra efter det här?
Jag veeeet inte. Funderar på att gå in i ett "tyst rum" och sätta mig med datorn och se viktig ut fast jag egentligen löser korsord... sjukt tråkig dag hittills med andra ord! (Nu: GÅ HEM.)

Presidenthistorien fortsätter...

 

Fick just de officiella matchbilderna från gårdagen.

 

Mustaschen är borta.

 

Det hade alltså ingenting med matchen att göra?

 

I och för sig så finns det även en bild på E där det ser ut som om hon eventuellt har en liknande mustasch på sig, men det är svårt att se för hon står med huvudet bakåtlutat (lite som denna underbare domaren när han blåser av med armarna bakom sig), jag är så förvirrad över dessa mustascher att jag bara vill lägga mig ner och sova lite.

 

Tja. Det vill jag i och för sig väldigt gärna göra i alla lägen just nu. Fy fan vad trött jag är.

 

Ännu en väldigt rolig bild är av S och M - M räcker knappt till S axel och ser otroligt ung ut när S står med armen om honom. Det är verkligen ett sådant där fader/son-kort. Bara det att M är äldre än S. Hihihi. Jag vågar inte lägga ut den men jag kanske kan blurra lite ansikten.

 

Jo, vad sjutton.

 

 

Tyvärr är ansiktsuttrycken verkligen pricken över i, men så roligt ska vi kanske inte ha just precis idag :-) 

Just det, jag fyllde ju i en lista på lunchen, kommer strax...

 

Presidenten mejlade en ny lista på sin grupp idag. Fortfarande med sig själv som president. Jaja, han får väl vara det då.

 

Lustigt nog upptäckte jag att han är kompis på Facebook med min kompis Rs sambo - som jag också känner - (vi kommenterade på samma bild eller inlägg och det finns ingen annan med hans namn). 

 

Lustigare ändå var att typ tre minuter efter att jag fått ett mindre fnissanfall åt Presidentens Återkomst och skrämt slag på sommarjobbaren som trodde att jag grät (detta händer för ofta alltså) så kommer presidenten ut ur labbet. Med en jätteunderlig påmålad eller påklistrad mustasch. Tunn med snirklar uppåt kinderna liksom. 

 

Jag har ingen aning om vad det handlar om. 

 

Ett killgäng ska spela "EM-final" ikväll på Majvallen, de har lottat lagen så det är typ sju mot sju, Spanien mot Italien, och det är möjligt att det har med det att göra, jag vet inte, jag sket i EM. Finns det någon spanjack eller spagge i något av lagen som har konstig mustasch? Det var typ som... Jacques Tati, eller något. 

 

Sedan satt presidenten på samma buss som jag på vägen hem, eller mot stan, då. Fortfarande med mustaschen på. Jag är superförvirrad. Han verkar så stabil. Och han har definitivt inte odlat den sedan igår. Det är tusch eller filttyg. 

 

Det är lite lustigt faktiskt, i England är alla "välklädda" (alltså stela som fan) men där skulle jag inte bli så förvånad om någon hade underlig mustasch eller hatt eller whatever. Här, där jag knappt reagerar om någon har badtofflor på kontoret blir jag väldigt konfys om någon har ny mustasch. 

 

Det måste ha varit ett vad. Eller något. 

Haha, idag var det jag som var en gök på Familjeliv! Fast inte så att någon märkte det, det är väl tur att jag hänger ut min dumhet här?

 

Jag hade två trådar öppna och var övertygad om att jag var i den med goda lunchtips.

 

Läser: "Pastasallad med kyckling och bacon, lätt att förvara i nya skurhinkar och bara fylla på efterhand."

 

Och jag blev helt ställd och tänkte VA, skurhinkar i kylen med pastasallad som man FYLLER PÅ efterhand, liksom wtf?

 

Sedan insåg jag naturligtvis att jag var i en tråd som handlade om hur man enklast håller billigt stort kalas.

 

Lite skillnad då.

 

Nu tror jag att jag ska gå hem :-)

 

 

Morgondagens kalenderblad. Inte ett moln på himlen. Skönt värre! Det är sådant som gör att det ändå känns rätt okej med tråk-mitt-i-veckan-dagar. Just möten är inte det roligaste jag vet. Det är inte ens i närheten av det roligaste jag vet. Jag förstår mig inte riktigt på denna besatthet av möten. På gamla jobbet behövde jag nästan aldrig gå på några himla möten (förutom när galna Jo skulle anordna Team Meeting in the Board Room varje måndag), någon gång i månaden kanske och den kommittén satt jag bara med i för att det hade varit orättvist om inte då Jo var med, plus (mest) för att min chef skulle slippa gå dit, och särskilt för att han skulle slippa lyssna.

 

Här gör ju inte folk annat än springer på möten, jag förstår inte hur de får något gjort.

 

Fast det är klart. En stor del av deras arbetsbeskrivningar är förmodligen just att - gå på möten. Jag blir så rastlös, kissnödig och gärna full i skratt så fort jag måste sitta i ett och samma rum i mer än typ en halvtimme. Så tycker jag stolarna här är så obekväma i mötesrummen för de tippar framåt,

 

Ja, nu har jag svamlat färdigt. Jag tror att jag borde gå hem om en liten stund jag. Det här med sömndeprivation passsar inte mig så bra...

Jag slapp maratonmötet i förmiddags då det var sista för "terminen" och dessutom i en annan  byggnad, så chefen tyckte att jag kunde hoppa över det och göra mer nytta där jag var.

 

Vilket jag har gjort. Jag har gjort så mycket nytta att nu vet jag inte vad jag ska göra för nytta fram till klockan slår 17 ;-) Förmodligen är jag övertrött nu, för jag var jättepigg hela förmiddagen, löste ett Familjechansen i Allers på ett litet kick på lunchen (dubbeluppslag! Tre ugglor! Hallå!), promenerade långa rundan på rekordtid och har jobbat undan en massa grejer som har legat sedan i typ april för att jag inte fått svar på frågor. Nu har jag plågat fram svaren ur vederbörande. Eller i alla fall ur de flesta ;-)

 

Chefen går på semester typ nu i detta ögonblick, vilket betyder att jag inte kommer attt se henne förrän efter min födelsedag! Kommer garanterat att prata med henne dock. Hon kom upp och tittade lite på mina vackra rosor och pratade en stund i alla fall. Vi satt ju rygg mot rygg förut, nu hinner vi knappt ses om vi inte är på samma möte.

 

Nu har jag lyssnat lite på radio - kommentar strax - och har uppenbarligen suttit väldigt illa för hela vänster underarm gör sjukt ont! Jag vet vad jag gör med den, det är om jag sitter och gör ett "klickjobb" med enbart höger hand som jag sätter armbågen i bordet, kniper ihop underarmen mot överarmen och lutar hakan mot knogarna, typ, med fingrarna vända inåt kroppen. Jag spänner ju mig så himla lätt, och när jag sitter på det viset pressar jag inte bara ihop armen utan trycker även armbågen hårdare ner i bordet.

 

Som om det inte räckte med att jag biter ihop käkarna så det står härliga till (vilket förstås blir ännu värre när jag lutar hakan mot handen och trycker armen i bordet) och spänner lårmusklerna och korsar anklarna och illspänner höger så att det känns som om jag har benhinneinflammation hela tiden.

 

Ja, jag ska se till att få hit en ergonom efter semestern :D Finge jag ett fotstöd tror jag att det skulle hjälpa hela ben- och fotgrejen. Käkarna och armen får jag nog lära mig av med själv. Alltså, jag står ju upp en timme och sitter en (oftast), så det kunde ju vara värre, men ändå. Min vänstra armbåge är alltid helt skavd efter måndagar / tisdagar när jag har gjort värsta klickjobben.

 

Men varför är det så himla svårt egentligen? Det är ju bara att inte sitta så. Visst. Men fem minuter efter att jag försöker sitta som vanliga människor så kommer jag ju på mig själv med att göra det igen. Det är som att bita på naglarna eller något åt det hållet, man märker inte sina egna ovanor.

 

Men men! Jag ska inte klaga, det är faktiskt en jättevacker sommardag och jag gör mig hela tiden ärenden till andra sidan huset för att titta på havet lite grann :-) Det fläktade lite när vi var ute förut, vilket var väldigt skönt för det är hemskt hett härinne idag.

 

Jag har knallgul topp på mig. Hade någon sagt till mig för fem år sedan att jag idag skulle sitta på Volvo i Göteborg med gul topp på mig hade jag skrattat ihjäl mig.

 

Ja. Vi kan ju säga såhär att...

Om jag skulle vara I toaletten skulle jag definitivt vilja täcka mitt huvud.

Och om jag skulle IN I en toalett skulle jag nog få säga fler än en bön innan. (Och ursäkta juvenil humor, men just "khabaisi" var ju ganska roligt i sammanhanget.)

Om jag vore I en toalett skulle jag absolut vara snabb. Jag tror dessutom inte att jag skulle vilja sitta I en toalett sådär jättelänge. Obekvämt och blött.

Jag kan förstå varför man skulle vilja tala I en toalett, det är säkert rätt bra akustik, men det kanske man kan få på ett trevligare ställe?

PLEASE NOTE: Jag har absolut inga problem med islam eller dess toalettregler, jag är bara otroligt road över hur detta är formulerat.

 

Vart det kom ifrån? Gissa en gång.

Sovit gott? Ja, faktiskt. För få timmar för somna är jag sämst på, men när jag väl sov så SOV jag. Vaknade en gång för att jag frös (!!) - hade sparkat av mig täcket och benen var mitt i fläktspannet, men det var ju bara skönt att dra på sig täcket och somna om då.

 

Jag drömde till och med en lustig liten dröm om språkdebatter på kontoret. Det är så man vet att det har gått för långt. Hihihi.

 

Och tog lite sovmorgon. Bara en liten en, jag stämplade in tjugo över åtta så jag kan fortfarande gå vid fem. Men det var otroligt skönt att kunna ställa om klockan en halvtimme och vända sig om en stund till.

 

Mitt hår har växt så mycket så fort att jag har TOFS idag. Visserligen en mycket kort tofs, men ändå! Det är varmt och klibbigt ute så det var skönt att ha det ur vägen på bussen i alla fall. Fast jag ska nog försöka klippa mig snart.

 

How depressing att sitta och boka möten i november förresten...!

 

Var på en grej i fredags och tyckte mig höra en massa rykten om fler nedskärningar. Jag gillar det inte, får stickningar i hela händerna när jag tänker på det. Jag vill inte gå någonstans!

 

Här har ni. Glad tisdag!

 

 

Det här projektet som vi har på jobbet som jag är lite projektledare för då va.

Jag bad alla ledare (eller leaders på engelska, inte konstigare än så) skicka listor på sina grupper, coacher och vilka i respektive grupp som är konsulter inför halvårsavstämningen i höst.

En kille skrev äntligen ner sin lista i fredags, tre veckor för sent, och har, upptäckte jag idag, titulerat sig själv "X. Xxxxxxx, President" på listan. Utan minsta tillstymmelse av ironi. Jag älskar sådant storhetsvansinne.

Och nej, han får inte heta president i de officiella papprena, det säger jag bara.

Låg vaken i mitt gamla flickrum halva natten och läste Svenska Mad, både de allra nyaste från slutet av nittiotalet, till de tidigt nittiotal (som jag prenumererade på! Helt galet!) - och så hittade jag en från 1965 och en från 1968! Underbart!

 

I den från 1968 ägnas ett dubbeluppslag åt hur man undviker TV-reklam, eller gör smarta saker under reklampauserna.

 

Jag är nog GANSKA säker på att man inte behövde undvika så  mycket TV-reklam i Sverige 1968... bioreklam fanns ju förstås, men till och med när jag var barn var bioreklam ganska underhållande!

 

Hittade även Asterix i Alperna och Asterix på irrvägar. Hohoho, vilka minnen! Det lästes mycketAsterix på järnaffären i Hunnebo. Fanns även ett Tintin-album, Månen tur och retur del II. Haha. Och ett med Lucky Luke, Den sjungande tråden.

 

Om jag sov gott efter det? Nä. Jag släckte lampan sista gången vid kvart över två, tittade på klockan vid tre, och igen vid fyra, och efter det blev det ingenting direkt förrän det var dags att gå upp. Boo. Men nu, efter TRE nätter i rad av att kasta sig av och an känner jag att det borde faktiskt funka. Ikväll ska jag läsa eller lösa korsord istället för att jobba eller på annat vis sitta framför en skärm, äta en stadig middag (fråga mig inte vad) i vettig tid, inte dricka för mycket vatten innan läggdags och... andra bra saker.

 

Fick med mig rosor från mammas odlingar imorse men kan fortfarande inte MMS:a sedan blogg.se bytte plattform, sjukt störigt eftersom min kamera är trasig, min privata laptop verkar ha tröttnat på Bluetooth och jobbdatorn har inte Bluetooth alls vilket är jätteunderligt tycker jag, det är ändå en relativt ny historia.

 

Jag delvis glömde och delvis hann inte lyssna på Klara Zimmergrens Sommar igår, hon är en av mina favoriter och en av de jag hoppades på, så jag ska se till att göra det idag. Datorn hemma är som sagt inte så förtjust i att streama, så kanske försöker jag göra det över lunchen, det verkar som om det blir rätt lugnt och jag har laxröra med rom och ägg och grön paprika i min matlåda... mums filibabba.

Även denna vecka var det en jefvla massa sjå med att få igång datorhelvetet. Eller snarare, att få datorn att streama. Den börjar plötsligt gå på fullvarv, trots att det inte är någon annan process igång än just Firefox eller Chrome, men den flippar ur bara. Samma med YouTube, t.ex. Och sedan plötsligt lugnar den ner sig och allt är frid och fröjd. Suck.

 

Anyway. Here comes Melodikrysset 26 innan jag åker och grillar i Backatorp :-)

 

 

Först och främst vill jag säga att när jag hade W, E och B i V1 var jag övertygad om att det skulle handla om wienerbröd. Lite för LCHF:ig månntro?

 

Start på L3, där högaktuella Lotta ENGBERG sjöng Don't let me down med riksäcklet Christer Sjögren. Eww. Först kom jag inte på varför hon skulle vara högaktuell  men det är klart, Lotta på Liseberg! Jag har aldrig sett det, tror jag, men man kan ju inte undgå att höra talas om sådant ändå... V8 fick vänta tills jag hade några fler bokstäver, men till slut kom jag fram till att det var att IMITERA Povel Ramel ägnade sig åt. Fråga mig inte vem han imiterade, men det var rätt kul.

 

L1 var sååå störig! Jag kände igen både röst och engelskt uttal så himla tydligt men kunde inte placera dem - tills jag fick en snilleblixt. Jerry WILLIAMS såklart. V11 fick bli en gissning... svaret skulle vara den svenska stavningen på en animerad film från 2005 där ett gäng djur rymmer (?) från ett zoo och hamnar på en exotisk plats. Bokstäverna som finns gav mig efter lite eftertanke MADAGASKAR. Jag har aldrig sett den men har för mig att jag har hört gott om den - och att filmpostern var jättesöt. Har jag rätt?

 

L4 / L10 då. Nu kommer en liten anekdot. När jag var sju-åtta år någonting så var det en man, jag vet inte, i 40-årsåldern kanske, som var väldigt engagerad i lokala fotbollsklubben, och även i pardans, och fick för sig att införa pardans i fotbollsklubben, så att säga. Och det blev en succé! Jag ÄLSKADE dans"träningarna", vi fick lära oss foxtrot, bugg, twist och, host, Fågeldansen. Men det gjorde vi ju bara för att det var roligt i slutet. Och så fick vi dansa "tryckare", på en meters avstånd ;-) Hur som helst skedde allt detta naturligtvis till dansbandsmusik (eller, tryckaren kunde mycket väl vara Who's gonna follow you home i Jerry Ws tappning) och en favorit för att den är så hurtig var alltid BÖRJA om FRÅN början. Detta var en brassversion, men det är väl Sven-Ingvars egentligen tror jag?

 

V6 fick jag gissa utifrån bokstäver... men det var Rolf LASSGÅRD som sjöng Törnrosa var ett vackert barn. Och det var riktigt fint. Hade ingen aning om att han sjöng. V14 var en chock. BAO med Helen Sjöholm (Gelén Öholm) i Melodikrysset?! ALDRIG! Haha. Det var i alla fall Benny ANDERSSON som har skrivit Sommaren du fick. Ännu en Andersson på L12 nämligen DAN, och hans fina dikt SISSI på L2, tonsatt av jag vet inte vem.

 

V1 var lite kul att den kom upp. Jag har själv inget minne av Vilse i pannkakan, men jag satt och slöläste en tråd på Flashback häromdagen om vad folk var mest rädda för som barn, och just Vilse i pannkakan låg väldigt högt. Och jag förstår varför, fyyyy vad han är obehaglig, Staffan WESTERBERG. Det var han som gjorde Lillstrumpa och Syster Yster också, vad är det för galning egentligen?

 

L5 var ännu en sådan där ARGH-grej. Rösten är unik, men varför kom jag inte på vem det var? Till slut lossnade det, störiga Eric GADD. Som tydligen är ute på turné. Jag trodde att han hade gått och lagt sig vid det här laget. Hur som helst så tror jag att det var en gammal låt för jag kände igen titeln Rise up, men inte alls melodin.

 

Jag älskar Uti vår hage trots överdosering på gymnasiet, framförd av Orphei Drängar, förkortat OD på V7. Hoho, jag såg just vad lustigt det blev, överdosering och OD i en och samma mening. Om jag bara kunde få in Operational Development... nä, det går nog inte. L9 var ju världens blast from the past, introt till 7-9 med Cattis Ahlström och Claes ÅKESON, minns ni? Lustig människa för övrigt, ett tag bara spontandöpte han om sig till Runheim.

 

Avslut: en av de vackraste melodier jag vet på L13, nämligen Bachs AIR. Som ju även fanns med i Beppes gulliga barnprogram.

 

Och nu blev det plötsligt svinbråttom! Vi hörs sen!